Klimatmötet i hamn – måttligt resultat
Klimatmötet i Lima slutade i en uppgörelse strax efter klockan två på natten till söndagen lokal tid. Få, om någon, är nöjda med resultatet, men det för FN-samfundet ett steg närmare ett globalt avtal i Paris 2015.
HBL I LIMA
Det gick mer än ett dygn över deadline, men det levererade till slut. Klimatmötet i Lima slutade i konsensus och i något falska applåder på söndagsmorgonen. Det betyder att parterna i FN:s klimatkonvention står något närmare målet – att underteckna ett globalt och bindande klimatavtal i Paris om ett år.
– Resultatet är magrare än vi hoppades, men samtidigt mycket bättre än ingenting. Alla tvingades kompromissa, säger miljöminister Sanni Grahn-Laasonen (Saml).
– Det behövs ett nytt och täckande klimatavtal, det ifrågasatte ingen. Viljan fanns till slut, och det inger hopp för att vi ska hitta en väg ända fram, säger hon.
Att det var så svårt att få till ett beslut är ändå illavarslande med tanke på vad man beslutade om. Limaprotokollet var aldrig tänkt att säga vad länderna ska bidra med i Parisavtalet, bara hur de här löftena ska tillåtas att formuleras. Löftena ska parterna leverera i mars nästa år "eller i god tid före Parismötet" i december.
Nu blir det så att varje nation själv beslutar vad den tänker lova. Bråket i Lima gällde vad de här löftena kan och inte kan innehålla, hur detaljerade de ska vara och hur de ska utvärderas före Parismötet.
– Skrivningarna om detta är lösare än vi hade hoppats på. Informationen som ska tillhadahållas är väldigt allmän, men det är trots allt mer än bara en uppmaning att alla ska lova någonting, säger Finlands chefsförhandlare Harri Laurikka.
Parterna enades om att lova minst ett mål för sina utsläppsminskningar och vad de är beredda att göra som anpassningsåtgärd för klimatförändringen. Dessutom kan de frivilligt lova finansiering för klimatåtgärder i u-länder. Löftena bör dessutom vara mer ambitiösa än ländernas nuvarande klimatåtaganden, vilket var viktigt för Finland och EU.
Klimatkarusellen snurrar vidare i februari då tjänstemännen möts i Schweiz, samt ytterligare i juni och möjligen på hösten.
Parisavtalets ambition är fortfarande att bromsa klimatuppvärmningen till 2 grader.
"En försummad chans"
För första gången nämner ett av klimatkonventionens avtal målet att göra hela världens fri från nettoutsläpp av koldioxid till 2050. Det är en massiv överraskning att skrivelsen finns med, även om den inte ska tas på alltför stort allvar.
– Statitsiken visar att världens 90 största företag som producerar fossila bränslen står för två tredjedelar av alla koldioxidutsläpp. Klimatförhandlingarna börjar äntligen närma sig pudelns kärna. Budskapet måste vara klart: den fossila energins tid är förbi och de som orsakar utsläppen ska betala för det, säger Otto Bruun på Naturskyddsförbundet.
Utvecklingsplattformen Kepa som representerar medborgarsamhället beskriver slutresultatet i Lima som en försummad chans, eftersom väldigt många nyckelfrågor lämnas obesvarade. Samtidigt är det fortfarande inte uteslutet att Parisavtalet blir ambitiöst nog för att styra in världen på ett spår som förhindrar en ohanterlig klimatförändring.
– Världens länder måste sluta dra i handbromsen och sluta se till enbart sina egna intressen om vi vill ha ett resultat i Paris, säger Kepa.
Det finns en uppsjö vetenskapliga rapporter som visar att merparten av de kända olje-, gas- och stenkolsfyndigheterna bör lämnas orörda om utsläppen ska hejdas så att klimatförändringen inte skenar i väg. Limamötet är ett steg i en riktning där politikerna rättar sig efter forskningens budskap.
Folkrörelserna kritiserar Kina, USA och EU för att inte ha flexat tillräckligt mycket under mötet. U-länderna anser fortfarande att skrivningen om klimatfinansiering från de som står för utsläppen till dem som drabbas är för lösa och otillräckliga. Limamötets skrivning om nästa års löften tillfredsställer inte Kaisa Kosonen på Greenpeace:
– Det är vilda västern. De som släpper ut klimatgaser får själva välja sina mål. Det är en fräck lösning med tanke på de sårbara länderna. Deras roll blir att svälja de allt svårare följderna till ett orimligt pris.
Limamötet levererade inte någon klar plan för hur de rikare länderna ska skala upp sin finansiering till de fattigare. Målet är fortfarande 100 miljarder dollar om året från 2020 framåt, men vägen dit är höljd i dunkel.
– Ska Parismötet leverera måste ministrarna ha mandat att lova mer pengar. Kanske borde finansministrarna åka med till Paris, säger Tuuli Hietaniemi på Kepa.