Genaro jobbar med yrkesstolthet mot miljöproblemen
Genaro rotar i storstadens sopsäckar för att sälja det mest värdefulla skräpet. Det ger hans barn chansen att utbilda sig medan Perus huvudstad slipper drunkna i avfall.
HBL I LIMA
– Förr blev vi jagade av polisen. Folk trodde vi var galningar eller knarkare. Nu vet vi att vi är viktiga, säger Genaro Jorge Durán Contreras.
Han är återvinnare, som det numera heter, i distriktet Miraflores i Lima. Skillnaden mellan förr och nu är en lag från 2009. Den legaliserade yrket att plocka upp, sortera och sälja andras sopor, och det skapade yrkesstolthet.
Durán Contreras har anslutit sig till Ciudad Saludable, ett initiativ som formaliserat och systematiserat sophanteringen i Lima.
Efter en snabbkurs i hygien, några vaccinsprutor och med ändamålsenlig utrustning fick han certifikat och formell status som återvinnare. Sådant är viktigt i Latin- amerika.
– Vi fick träffa presidenten. Han sade att vi har valt ett modernt jobb som gör oss viktiga i stället för att stjäla, knarka eller syssla med något gammalmodigt som att vara advokat. Nu kan vi utbilda våra barn och försörja våra familjer, säger han innan ögonen fuktas och rösten blir grötig.
Hans hustru Sonia Albornoz är också återvinnare. De har sex barn.
– Våra tre äldsta är vuxna och ute i arbets- eller studielivet. Tonåringarna tar hand om de yngsta när jag jobbar, säger hon med minstingen Fabio sovande i famnen.
Barnen värdesätter föräldrarnas insats.
– De förstår ju att de aldrig skulle kunna studera om vi inte gjorde det här jobbet, säger hon.
De formella återvinnarna tjänar i snitt 1 000 soles (280 euro) netto i månaden, nästan dubbelt den peruanska minimilönen.
Plast, metall, papper
- De nordiska länderna stöder ett initiativ för att modernisera den peruanska avfallssektorn.
- Det följer klimatkonventionens så kallada Nama-koncept där u-länder minskar sina klimatutsläpp delvis med extern finansiering, och samtidigt bidrar till hållbar utveckling.
- Avfallshanteringen är en av de tre viktigaste sektorerna för att minska klimatutsläppen i Peru.
- Metan är den främsta klimatgasen på soptipparna. Den är en kortlivad växthusgas, men upp till 25 gånger effektivare än koldioxid. På 20 års sikt är metan ändå hela 72 gånger starkare än koldioxid, enligt IPCC. De närmaste 20 åren anses kritiska med tanke på att minska utsläppen.
- Peru siktar på att producera elektricitet av soptipparnas metanutsläpp och formalisera fler återvinnare.
– Vi behövde aldrig lära dem vad som kan återvinnas. Det visste de redan bättre än vi, säger Albina Ruiz Rios som driver Ciudad Saludable som hon själv grundat.
Flaskor, papper, plast och metall är de sopor som går bäst att sälja till återvinningsföretag. Desto svårare var att sälja formaliseringen av yrket till grannskapet.
– Folk såg ned på skräpplockarna, men med resultatet förändrades attityderna, säger Ruiz Rios.
Attityder förändras långsamt. Återvinnarnas revir omspänner bara 30 procent av Miraflores. Borgmästaren uppmuntrar alla att gå med mot sänkt sophanteringsavgift.
– Morot är rätt princip, men det behövs andra slags incentiv i Miraflores. En liten rea hetsar inte upp dem som bor just här, säger Ruiz Rios om metropoldistriktet som kunde kallas Limas Brunnsparken.
Metangaskällor
Oberoende av lokala initiativ som Ciudad Saludable måste hela Perus sophanteringssystem reformeras. Det behövs fler soptippar, effektivare sortering och återvinning, och systematisk kompostering eller förbränning. Tusentals peruaner lever fortfarande på avfallsbergen.
– De till och med äter vad de hittar. Det är skamligt och farligt, säger hon.
Perus regering planerar att utvinna klimatgasen metan ur sopbergen. Miljöinvesteringsbolaget Nefco i Helsingfors samarbetar för att se vilka strategier och tekniker som är mest kostnadseffektiva.
– I ett femton års perspektiv ser jag rätt optimistiskt på Perus strategier för att kombinera utsläppsminskningar med miljöfördelar och hälsonytta. Vi letar sätt att höja ambitionerna, säger Ash Sharma på Nefco.