Snigeltempo leder till brådska
Ministrarna får kavla upp ärmarna när de anländer till klimatkonferensen i Peru på tisdag. Och det inte bara för att södra halvklotets sommar är i antågande.
HBL i LIMA
Årets klimattoppmöte går in i sitt avgörande skede i dag då miljö- eller jordbruksministrarna anländer till ökenklimatet i Perus huvudstad. Limamötets slutdokument ska tjäna som underlag för det klimatavtal som ska tecknas i Paris om ett år, och det hänger på ministrarnas politiska vilja hur gedigen basen blir.
Hittills har den politiska viljan varit så svag att slutmålet – ett globalt och juridiskt bindande Parisavtal med en ambitionsnivå som kan bromsa klimatförändringen – ter sig som en hägring i den peruanska öknen. I går kastade den brittiske klimatekonomen Nicholas Stern in en brandfackla: Han anser att avtalet inte behöver binda länderna till internationell rätt.
– Tro inte att ett klimatavtals trovärdighet hänger på att det är juridiskt bindande. Kyotoprotokollet var juridiskt bindande, men sanktionerna sattes aldrig in mot länder som bröt mot reglerna. Nu behövs en konstruktiv och kreativ väg till Paris med insikter om att övergången till ett kolsnålt samhälle utgör en stor ekonomisk chans, sade lord Stern.
Om FN-skutan navigerar enligt hans koordinater är det lättare att få USA och Kina ombord. Samtidigt uppstår en uppenbar risk för att avtalet inte fyller sin uppgift om ingen inte behöver hålla det man lovar.
Efter första veckan i Lima är det oklart om länderna måste lova att minska sina utsläpp till exempel fram till 2025, som Marshallöarna kräver, eller till 2030 som EU föredrar, eller om man får lägga ett slutdatum hur sent man vill.
Likaså hänger förslaget att Parisavtalet ska bestämma om globala nollutsläpp till 2050 i luften. Som om allt detta inte var nog är parterna naturligtvis oeniga i evighetsfrågan om klimatfinansieringen.
– Om alla fortsätter att trygga sina egna intressen kanske vi inte får några riktlinjer alls för Parisavtalet, säger Finlands chefsförhandlare Harri Laurikka.
I och för sig ska den preliminära texten för Parisavtalet skrivas först nästa år, men ju tydligare riktlinjer Limamötet ger desto klarare blir tjänstemännens fortsatta uppdrag.
– Vi har inte hur mycket tid som helst, säger Laurikka.
Folkrörelserna utnyttjade tyfonen Hagupit som ett slagträ för att uppmärksamma mötesdelegaterna på att det brådskar. Det var tredje gången, och andra året i följd, en tyfon svepte över Filippinerna under pågående klimattoppmöte.
– Tyfonen har krossat byggnader, slagit familjer i spillror och sköljt bort odlingar. Nu behövs gärningar och inte medömkan, säger Shubert Ciencia från Filippinerna.
Norge veckans hjälte
En färsk FN-rapport slår fast att klimatfinansieringen måste öka snabbt för att de mest utsatta länderna ska kunna anpassa sig till torka och översvämningar.
Enligt rapporten kostar anpassningen till en varmare värld hundratals miljarder euro eller upp till tre gånger mer än man tidigare beräknat – även om klimatpolitiken lyckas hålla uppvärmningen på överenskommen nivå.
– Det är en kraftig påminnelse om att passiv klimatpolitik kan bli riktigt dyr, säger Achim Steiner som leder FN:s miljöprogram.
Norge lovade under en kaskad av applåder att fördubbla sin inbetalning till FN:s klimatfond. De rika länderna har lagt in 8 miljarder euro. Glappet till löftet på 80 miljarder om året från 2020 framåt är ändå gigantiskt.
– Vi pratar inte välgörenhet utan skadestånd. De som är minst skyldiga till klimatförändringen lider mest av den, säger Tuuli Hietaniemi på biståndsplattformen Kepa.