"Vi behöver våra småkryp"
Jaakko Mattilas arbete vid mikroskopet bidrar med underlag för naturvårdens rödlista över hotade arter.
Vi har blivit bättre på att beakta miljön, men förlusterna av naturens mångfald inte har upphört för det, visar rödlistan från 2010.
– Många skogsknutna arter har gått framåt, men ännu fler har backat, säger Esko Hyvärinen på Miljöministeriets naturmiljöavdelning.
Finlands natur utarmades kraftigt genom det intensiva skogsbruket efter kriget. I dag är metoderna mjukare, men effekterna av de gamla synderna syns fortfarande.
– Många fler dikade myrar och skogar borde återställas, i synnerhet i södra Finland. Livsmiljöerna är för splittrade, säger Hyvärinen.
- Internationella naturvårdsunionen (IUCN) har evaluerat livskraften hos världens arter i 50 år. Rödlistan är makthavarnas verktyg för att beakta naturskyddet i beslutsfattandet, men samtidigt en barometer över naturens tillstånd.
- Rödlistans syfte är framför allt att bevara naturens mångfald, både för dess egenvärde och för att människan är beroende av livskraftig natur.
- Status och populationstrender bland världens däggdjur och fåglar är rätt väldokumenterade, i synnerhet i Finland, men i mindre utforskade organismgrupper och i de flesta länder är nära på alla arter inte ens upptäckta.
- Finlands hotade arter har utvärderats sedan 1985. I den senaste rödlistan från 2010 utvärderades status för 21 000 av våra cirka 45 000 arter.
Det betyder att arter som är knutna till specifika miljöer isoleras i så små populationer att de är dömda att dö ut på sikt. Att etablera enstaka nya skyddsområden hjälper inte om man struntar i hur de oskyddade områdena nyttjas. Framtidens naturskydd är inte vikt för miljömyndigheterna – alla som planerar markanvändning och nyttjar naturresurser måste tänka om.
– Vi måste fungera på ett annat sätt om vi ska vända trenden, säger Hyvärinen.
Nästa rödlista kommer 2020. Mycket av arbetet för den pågår redan, så här års mest vid skrivbordet. Jaakko Mattila studerar skalbaggar på Naturhistoriska museet.
– I den här lådan har vi nya arter för Finland, säger han.
Listan över Finlands skalbaggar omfattar snart 3 800 arter. Forskarna upptäcker ungefär tio nya arter årligen, antingen bara för att ingen hittat eller lyckats identifiera dem förut, eller för att skalbaggarna är genuina nykomlingar i Finland.
– Jag ser klimatförändringen i mitt jobb. Vi får hela tiden in arter som förut bara klarade sig i Mellaneuropa. Men vi hittar också arter som tidigare har klassats som nationellt utdöda, säger Mattila.
Vad säger du till dem som tycker att skalbaggar är obehagliga småkryp som man helst skulle slippa?
– Skalbaggar är faktiskt nyttiga för människan. En del pollinerar växter, andra bryter ner död ved och återför näringen till marken. Utan skalbaggar skulle skogarna snabbt fyllas med ved som inte förmultnar.