"Fruktansvärt orättvist mot kommunerna"
Nu står det klart vilka kommuner som vinner och vilka som förlorar om regeringen driver igenom sin social- och hälsovårdsreform. Kommuner som har förhållandevis många friska invånare drabbas och måste betala mer.
– De dramatiska siffrorna slog ner som en bomb. Vissa kommuner kommer att drabbas på ett fruktansvärt orättvist sätt, säger Kristina Wikberg, direktör för den svenska verksamheten på Kommunförbundet.
Det var i går som Finansministeriet publicerade kalkyler över hur den planerade social- och hälsovårdsreformen kommer att påverka kommunernas ekonomi.
Parallellt med vårdreformen blir det förändringar och nedskärningar i statsandelarna. De sammanlagda effekterna av reformerna gör att vissa kommuner går hundratals euro back per år och invånare. Ungefär hälften av kommunerna vinner på reformen, medan andra hälften förlorar.
Bland de tvåspråkiga kommunerna är Kristinestad den största förloraren. Andra som går på en nitlott är Grankulla och Sibbo. De sammanlagda effekterna av vård- och statsandelsreformerna innebär för Grankullas del 622 färre euro per invånare och år. Sibbo skulle förlora 478 euro per invånare om året.
– Det är svårt att förklara för kommuninvånarna varför de måste betala mer för sämre service, säger Mikael Grannas, kommundirektör i Sibbo.
- Kommunerna kommer att få tid på sig till slutet av april 2016 att föreslå kommunfusioner om de vill ha ekonomiskt stöd för fusionen. Den tidigare utsatta tidpunkten för att ha utredningen klar var bunden till godkännandet av lagen om vårdreformen.
- Grundlagsutskottet förutsatte att kommunerna bör ha minst sex månader på sig efter att lagen godkänts att göra en fusionsutredning.
- I kommunstrukturlagen har man tryggat ekonomiskt stöd till kommunfusioner som sker fram till 2017.
- När reformen av kommunstrukturen började förpliktigade riksdagen kommunerna att utreda sammanslagning.
- Målet för strukturreformen är att stärka kommunernas förutsättningar att producera tjänster, förenhetliga samhällsstrukturen och stärka det kommunala självstyret.
Enligt de uträkningar som Finansministeriet publicerade i går, borde Sibbo höja skattesatsen från nuvarande 19,25 procent till 21,56 procent för att få ekvationen att gå ihop. En så stor skattehöjning tror inte Grannas på eftersom kommunen redan har anpassat sig och dragit åt svångremmen. Men klart högre kommunalskatt är ändå att räkna med i Sibbo.
"Jag lägger inte ner biblioteket"
– Någonstans måste det ju märkas hur idiotisk hela den här reformen är. Alternativt kunde vi försöka spara på bildningssidan, men åtminstone jag är inte redo att lägga ner kommunens bibliotek, säger Grannas.
Grannas undrar vad som kommer att hända med institutionsvården som ska konkurrensutsättas med fem års mellanrum ifall vårdreformen blir av.
– Vårdområdet i södra Finland sträcker sig ända från västra Nyland till östgränsen. Månne upphandlingarna i framtiden leder till att man tvingas transportera åldringar från Hangö till Kymmenedalen?
Grannas tror inte att de skenande utgifterna kommer att tvinga ihop Sibbo med någon av grannkommunerna. Annat är det med de värst drabbade kommunerna i landet, varav ett flertal ligger vid östgränsen.
– Det finns inte en chans att de kommer att klara sig. De här förändringarna innebär nackskott för dem, säger Grannas.
Också Grankulla fick sina farhågor bekräftade då kalkylerna blev offentliga. Grankulla som hittills kunnat stoltsera med landets lägsta skattesats skulle enligt uträkningarna bli tvungen att höja kommunalskatten från 16,50 till 18,29 procent. Därmed skulle Grankulla landa på samma skattesats som en av vårdreformens stora vinnare, Helsingfors, som enligt kalkylen kunde sänka sin kommunalskattesats.
– Robin Hood-effekten är stark i reformen, säger Torsten Widén, stadsdirektör i Grankulla.
Grankulla drabbas dels för att invånarna i staden har höga inkomster, dels för att de är förhållandevis friska.
Widén tror ändå inte på en chockhöjning av kommunalskatten i Grankulla.
– Det där är en teoretisk kalkyl. Verkligheten behöver inte se ut riktigt på det viset.
I Helsingfors, som hör till reformens vinnare, säger stadsdirektör Jussi Pajunen att beräkningarna inte kom som någon större överraskning. Däremot ställer han sig smått tvivlande till att kalkylerna verkligen håller streck när reformen väl träder i kraft.
– En central tanke är ju att åstadkomma besparingar genom effektivitetshöjningar. Först när det har gjorts ser vi hur Helsingfors ekonomi balanseras.
Beräkningar visar att reformen kunde ge Helsingfors utrymme att sänka sin skattesats en aning, från 18,50 till 18,29 procent. Om så också sker är enligt Pajunen alltför tidigt att säga.
Det är ännu oklart om vårdreformen får grönt ljus av riksdagens grundlagsutskott.
– På Kommunförbundet frågar vi oss om det finns förutsättningar för kommunerna att sköta den grundläggande servicen i kommunerna: skolan, infrastrukturen och dagvården, om vårdområdena slukar en så stor del av pengarna, säger Wikberg.