Svag rubel skapar osäkerhet i Ryssland
De västliga sanktionerna börjar bli alltmer kännbara för vanliga ryssar. När bankerna inte kan ge lån och rubeln försvagas innebär det att människor varken kan konsumera eller resa på samma sätt som förut.
Utanför visumcentret i S:t Petersburg står Marija Bantisjeva väl påpälsad i vinterjacka, pälsväst och yllemössa. I femton år har hon sålt reseförsäkringar till ryska medborgare som ansöker om Schengenvisum, framför allt till Finland. Den äventyrslystna ryska medelklassen tvekar inte att lägga ned stora delar av sina inkomster på att resa och konsumera – vilket har betytt strålande affärer för Bantisjeva.
Det borde vara högsäsong – snart infaller de långa nyårsledigheterna i Ryssland. Men affärerna går uruselt.
– Antalet kunder har rasat med 40 procent. Det är den svaga rubeln som ställer till det. Jag har varit med om kriser tidigare, men aldrig har jag upplevt att så många kunder försvinner så snabbt, säger Marija Bantisjeva.
Sedan början av året har rubeln gått ner 40 procent i värde. Att resa utomlands har plötsligt blivit väldigt mycket dyrare för slalomälskare som Dmitrij Jesjkov (51). Tidigare åkte han på skidsemester tre gånger om året, både till Österrike och Finland. I år blir det i bästa fall en gång.
– Jag köper ju biljetterna i euro och flyger ofta via Finland. Nu blir det plötsligt minst tjugo procent dyrare. Därför firar vi inte heller nyår utomlands, som vi har gjort tidigare. Vi stannar i Ryssland i stället.
- I början av året var den ryska valutareserven 510 miljarder dollar. I dag är den 420 miljarder.
- De ryska statliga bolagen, bland annat oljebolaget Rosneft och Ryska järnvägarna, har en sammanlagd skuld på ungefär 200 miljarder dollar. Eftersom de inte längre får utländska lån har de vänt sig till ryska staten för att få hjälp. Rosneft anhåller om 40 miljarder dollar, Ryska järnvägarna om 30 miljarder dollar.
- Den ryska statsbudgeten utgår från ett oljepris på 93 dollar per fat. Nästa års budget utgår från ett oljepris på 96 dollar. Just nu ligger priset på ungefär 70 dollar.
- Rysslands ekonomiminister Aleksej Uljukajev gick nyligen ut i statligt styrd tv och uppmanade ryska konsumenter att lita på rubeln och inte växla in sina rubler till dollar eller euro.
"Som inför ett krig"
Dmitrij Jesjkov skriver manus till tv-serier och tv-filmer. Den försämrade ekonomin i Ryssland känner han av också i sin bransch.
– Jag får mycket färre beställningar än tidigare. Reklamintäkterna har minskat och det finns inte pengar för att göra tv-serier. Det känns nästan som om vi levde i någon slags förkrigstid. Att åka på resor är inte längre viktigt för mig, jag funderar på helt andra saker. Hur det här ska sluta? Vad gör jag om det blir krig?
EU:s och USA:s sanktioner mot Ryssland börjar vid det här laget synas allt tydligare i samhället. Ryska banker kan inte längre tälja guld på att ta billiga krediter i väst och sedan ge lån till hög ränta i Ryssland. Det blir därför allt svårare att få lån för både företagare och vanliga konsumenter.
– En kompis till mig har en firma som tillverkar båtar. Han har 200 anställda. Nu har han blivit av med en beställning därför att han inte får lån och inte kan investera. Folk förlorar sina jobb. Jag förstår inte vem som vinner på det här, säger Anatolij Grinberg.
Själv är han inköpschef på en byggfirma i S:t Petersburg som köper en stor del av sitt material utomlands.
– Just nu har vi ett stort lager med varor som vi har betalat dyrt för, på grund av den svaga rubeln. Vi hoppas att vi också får det sålt – vi är ju tvungna att höja priserna för att inte gå på förlust.
"Orättvisa sanktioner"
Inte heller Anatolij Grinberg firar nyår utomlands i år. Tidigare om åren har han alltid åkt till Finland med familjen.
– Min fru sade att det blir för dyrt att åka utomlands i år. Men det är inte pengarna som oroar mig mest utan den allmänna stämningen. Jag tycker att sanktionerna är orättvisa. Jag behöver inte äta fransk gåslever men jag förstår inte varför vi ska lida på grund av det här bråket mellan Ryssland och väst. För mig spelar det ingen roll vems fel det är. Bara det tar slut.
Att ryssarna reser mindre märks också på antalet visum som utfärdas av EU-länder. Finska konsulatet i S:t Petersburg som beviljar flest visum av alla EU-konsulat, noterar en brant nedgång.
– I år räknar vi med att utfärda 22–23 procent färre visum än i fjol. Det är en betydande skillnad i jämförelse med fjolåret, då vårt konsulat beviljade rekordmånga 1,2 miljoner visum. Att ryssarna reser mycket mindre nu är tydligt. Turistmyndigheterna i östra Finland räknar med att mellan ta emot mellan 20 och 30 procent färre ryska nyårsturister i jämförelse med fjolåret, säger Kari Lehtonen som är chef för visumavdelningen på finska konsulatet i S:t Petersburg.
Totalt beviljade Finland 1,5 miljoner visum i fjol – ungefär en tredjedel av alla Schengenvisum. Sverige utfärdade under samma år 55 763 visum.
"Folk handlar inte längre kläder"
Utanför finska konsulatets visumavdelning i S:t Petersburg träffar HBL den 30-åriga juristen Olga Tjernobrova. Hon har ettårigt Schengenvisum till Finland, dit hon reser minst tre gånger om året för att handla. Det är mycket populärt bland petersburgare att handla kläder och livsmedel i Imatra eller Villmanstrand.
– Jag brukar åka buss och under mina senaste resor har jag märkt att folk inte längre har råd att köpa kläder. De köper bara mat. Det beror på rubelkursen, säger hon.
Analytikern Anatolij Strutjenveskij på den statliga ryska banken Sberbank anser dock att den försvagade rubeln är ett tillfälligt problem.
– Reallönerna och därmed köpkraften har minskat. Det bromsar konsumtionen. Men Ryssland kommer att fortsätta sälja olja och gas till EU precis som förut. I det långa loppet kommer rubeln att stabiliseras, tror Anton Strutjenevskij.