"Finland har chans att komma tillbaka"
Finland måste få löneuppgörelserna att ligga på rätt nivå och få fler att delta i arbetskraften. Det säger Sveriges förra finansminister Anders Borg.
Enligt Anders Borg har Finland stora möjligheter att komma tillbaka ekonomiskt. Detta tack vare goda grundförutsättningar som ett bra utbildningssystem, investering i forskning och utveckling och en utvecklad infrastruktur.
– Men lönebildningssystemet måste förändas. Finland ligger 15–20 procent för högt gentemot Tyskland, när man beaktar produktiviteten.
Enligt Borg är det bekymmersamt att befolkningen i arbetsför ålder minskar. Därför måste Finland få upp arbetskraftsdeltagandet.
Borg, som i går deltog i en paneldebatt på Hanken, anser att produktiviteten måste förbättras, bland annat genom att öppna för mer konkurrens, samt prioritera infrastruktur, forskning och utbildning i de offentliga utgifterna.
"Värre än 1992"
Sampos, UPM:s och Nordeas styrelseordförande Björn Wahlroos tecknade en dyster bild av Finland.
– Det är värre än 1992. Den här krisen är djupt strukturell. Att vi inte har förstått allvaret beror på att denna kris har kommit smygande. Vi har haft alltför stora arbetsmarknadslösningar, sjunkande produktivitetsutveckling och tynande sektorer i näringslivet. På sex år har vi inte investerat mer än avskrivningarna.
Enda orsaken till att arbetslösheten inte har exploderat är, enligt Wahlroos, att de stora årsklasserna går i pension och många försvinner från arbetsmarknaden. Och tack vare den låga räntan har vi sluppit en konkursvåg – låg ränta gör att också bolag på konkursens brant klarar sig.
Han efterlyser en reform av både arbets- och kapitalbeskattningen.
– Och så måste vi göra något åt systemet med arbetslöshetsunderstöd. Vi kan inte hålla på och lura folk att de klarar sig utan att söka jobb. Vi måste ha ett system som ger incentiv att söka arbete genom att måla upp en negativ utveckling om de inte gör det, men samtidigt kompensera dem genom att göra det möjligt att ta ett deltidsjobb utan att de mister sina förmåner. Allt det här gör att vi kommer framåt, men tyvärr sker det sex år för sent.
Juhana Vartiainen konstaterar att Finland skiljer sig från övriga Norden på så sätt att marknadens principer inte accepteras lika mycket i Finland.
– När det till exempel gäller debatten om industrins problem är man i Sverige mer benägen att lita på att marknaden kommer med innovationer, medan den första reflexionen i Finland för många är att ropa på staten. I Finland är det radikalt och provocerande om man i kollektivavtalen vill införa kompensation för individuella prestationer. Tanken att alla inte skulle få samma löneökning är kontroversiell i detta land, konstaterar Vartiainen.
Byta fokus
Anders Borg säger att fokus i den ekonomiska debatten i Finland måste flyttas från underskottet i de offentliga finanserna mot konkurrenskraften.
– Parterna på arbetsmarknaden måste enas kring en ökad flexibilitet så att löneinstrumentet kan användas för att belöna dem som jobbar och anstränger sig mer. Sverige och Danmark har mer av detta, men lika starka fackföreningar som Finland.
Debattledaren, HBL:s chefredaktör Jens Berg, frågar paneldeltagarna i vilken mån miljöteknik och bioekonomi är Finlands framtid.
Wahlroos säger att det inte går att flytta arbetskraft som jobbat 20 år i pappersindustrin till mjukvaruindustrin.
– Gör vi oss av med vår traditionella industri, vilket vi är på väg att göra, kommer en stor del av arbetskraften att inte hitta nytt jobb, deras kunnande går inte att anpassa. Samtidigt som vi naturligtvis måste söka de nya expansiva grenarna, måste vi värna om de framstående industrier vi haft och har. Det postindustriella samhället har ännu inte kommit så långt att vi ska sätta lapp på luckan på våra traditionella industrier.