IS tar sikte på Nordafrika
En liten stad i norra Libyen har blivit den första utposten för Islamiska staten utanför Syrien och Irak. Oron växer för att det själutropade kalifatet ska ta steget vidare och säkra ett fotfäste i det ostadiga Nordafrika.
En kall natt i början av november deklarerade lokala militanta i staden Derna vid Medelhavskusten sin lojalitet mot IS. Staden ligger knappt 200 kilometer från staden Tobruk, dit den libyska regeringen tagit sin tillflykt efter att läget i Tripoli blivit ohållbart.
Redan i september utropade sunnimiliser anslutna till al-Qaida i Maghreb sin lojalitet mot IS, och i oktober paraderade milismän i Derna skallande slagord för IS och med gruppens karakteristiska svartvita flaggor vajande i vinden.
Hur utbrett stödet till IS egentligen är vet ingen. Men enligt en medlem i det numera nedlagda nationella övergångsrådet Othman Ben Sassi är det klart att IS närvaro finns i staden.
– Det finns bevis på det. Det råder inga tvivel, säger han enligt nyhetsbyrån AFP.
Manar till samhörighet
Ledaren för Islamiska staten, Abu Bakr al-Baghdadi, har uppmanat likasinnade grupper i Mellanösten och Nordafrika att svära Islamiska staten lojalitet.
I Derna är det en nyskapad grupp, Shura Council of Islamic Youth (SCIY) – en sammanslutning av militanta från den lokala grenen av Ansar al-Sharia och återvändare från kriget i Syrien, som vill utöka sitt samröre med IS och uppmanar alla libyer att motsätta sig de "hädiska principerna av en demokratisk stat".
Staden har tack vare sitt svåråtkomliga läge i flera omgångar under landets historia fungerat som bas för militanta, och leds nu av en nyinstallerad emir från Jemen som anlänt till Derna från Syrien, rapporterar nyhetsbyrån AP. Redan tidigare har staden skakats av offentliga avrättningar och spöstraff för dem som bryter mot sharia. De som motsätter sig det nya styret har tagit till flykten.
Wolfgang Mühlberger, äldre forskare vid Utrikespolitiska institutet, ser anslutningen till Islamiska staten främst som ett sätt för de militanta att befästa sin trovärdighet.
– Grupperna vill helt enkelt ha mer uppmärksamhet, och ge sken av att vad de gör är auktoriserat av en högre makt. I stället för att endast vara lokala rebeller strävar de efter att visa att de deltar i processen med sikte på ett högtstående mål.
Tidigare var det al-Qaida som var den mest eftertraktade samarbetspartnern för de otaliga grupperingarna, men nu står IS högre i kurs – i synnerhet med tanke på att locka nya medlemmar, säger Mühlberger. Något konkret stöd som vapen eller pengar kommer de knappast att få.
Ända sedan diktatorn Muammar Gaddafi störtades 2011 har Libyen sjunkit allt djupare i instabilitet och inre kaos. Maktvakuumet har skapat en ypperlig grogrund för olika rörelser med sikte på makten. Ett läge som passar Islamiska staten mer än väl.
Mühlberger förklarar att det högtstående målet för de olika grupperna är att vara en del av det nyinstallerade kalifatet. De vill känna gemenskap efter en misslyckad nationsbildning, förtrycket under Gaddafi och arabvårens besvikelser.
Regelrätt inbördeskrig
Nu befarar omvärlden att Libyen är nästa i tur att hamna i IS klor. Bland andra FN:s specialsändebud Bernardino Leon har varnat för att risken är stor att grupperingarna i Derna inte förblir de enda som utropar sin trohet till Abu Bakr al-Baghdadi.
Den egyptiska utrikesministern Sameh Shukri har varnat för att om terrorgrupper får tillgång till de libyska oljefyndigheterna kan de göra stora pengar på den svarta marknaden – pengar som kan användas för att finansiera terror inte bara lokalt utan även internationellt.
Läget förvärras av att landet styrs av två parallella regeringar: resterna av övergångsregeringen, och den nyvalda regeringen som valdes i somras men som i höstas förklarades olaglig av landets högsta domstol.
– Frågan är till vilken regerings bankkonto pengarna från oljeförsäljningen går. Styret i Tripoli har en stark islamistisk tendens, än så länge är de inte IS men de kan bli en del av det om de i framtiden ser det som ett vettigt val, säger Mühlberger.
Enligt Mühlberger har inte de grupper som nu vill se sig själva som en del av kalifatet tillgång till oljetillgångarna. Men säkerhetsläget försvåras av den mångbottnade maktkampen som förs mellan armén, sammanslutna grupper och rivaliserande miliser – och det politiska dödläget som förvärrats efter islamisternas stora förluster i valet i juni.
Hur stor är sannolikheten att IS får ett fotfäste i Libyen?
– Vi måste beakta hur attraktiv Islamiska staten ser ut. Den hade en bra möjlighet att sprida sig, nu är de under attack från många håll. Det kommer antagligen att dröja länge men deras kalifatprojekt kommer sannolikt att falla sönder. Just nu ser de ut som vinnare, om de börjar se ut som förlorare kommer saker att förändras.
Källor: FNB-AFP, AP, al-Arabiyya, Janes, International Business Times, The Telegraph, al-Jazira, Al-Monitor, Washington Post, The Guardian