Nya grödor riskerar sköljas eller torka bort
Hon har ett enda budskap till klimattoppmötet som inleds på andra sidan jordklotet i dag. – Försök ordna så att vi besparas från torka och översvämningar, säger den bhutanesiska småbrukaren Pema Lhamo.
- Bhutan och Peru har en sak gemensam: glaciärerna smälter i både Himalaya och Anderna. Temperaturökningen väntas på kort sikt öka risken för översvämningar och på längre sikt för torka. Det hotar jordbruket, enligt Världsbankens rapport Turn Down the Heat.
- Utan åtgärder för att bromsa klimatförändringen riskerar Sydamerika och Centralasien att förlora merparten av sina glaciärer fram till utgången av seklet. Med beaktande av nuvarande och kommande utsläpp verkar det givet att den globala medeltemperaturen kommer att öka med minst 1,5 grader jämfört med förindustriell tid, säger rapporten.
- Internationella energirådets (IEA) årsrapport World Energy Outlook säger att det krävs ambitiösa klimatmål och snabba åtgärder för att hålla uppvärmningen vid 2 grader.
KITSOM Trebarnsmamman Pema Lhamo brukar en jordlott för husbehov i byn Kitsom. Här, i Tangdalen i centrala Bhutan, odlas vete, bovete, hirs, potatis och senapsfrö.
– Förr växte inget annat än bovete, men de tio senaste åren har varit så pass mycket varmare att också de andra grödorna klarar sig, säger Pema med en 68-årings perspektiv på de lokala förhållandena.
Faktum är att Bhutan på kort sikt har dragit nytta av klimatförändringen. På lite lägre höjd än Kitsoms 2 600 meter över havet går det numera bra att odla ris. Det gör att Bhutan slipper importera ris från Indien, vilket är en samhällsekonomisk bonus.
– Förr måste vi också importera vår chili. Vi försökte oss på alla de här grödorna förut, men frosten tog dem varje gång, säger Pema.
Nu är det flera år sedan Tangdalen senast upplevde ett rejält snöfall, och snön isolerade Kitsom i flera dagar. Trädgränsen har krupit uppåt längs bergssluttningen och faunan har förändrats. Det är ingen bonus.
– Vi har fått problem med vildsvinen. De fanns inte här förut. Nu käkar de upp skörden, säger Pema.
Regnen blir kraftigare
Med hjälp av modern finsk mätutrustning har Bhutans meteorologiska institut noterat en svag ökning i medeltemperaturen, men alla pålitliga och jämförbara temperaturdata är så färska att de inte kan påvisa en klimatförändring. Klart är däremot att väderextremerna har blivit svårare.
– Monsunen infaller fortfarande ungefär normalt, men regnen strax före och strax efter monsunen är oförutsägbara och kraftigare än förr, säger Karma Tshering som basar för meteorologiska institutet i huvudstaden Thimphu.
Jambay som bor i Kitsoms grannby Tashigatshel säger sig se klimatförändringen med egna ögon.
– Faktum är att älven frös över hela brädden på vintrarna på 1980-talet. Numera händer det aldrig, det är bra om kanterna fryser till. Med extravärmen har vi fått hit mygg. Det har vi inte haft förut, säger han.
Jordbruksminister Yeshey Dorji representerar Bhutan på FN:s klimattoppmöte som inleds i Peru i dag. Han säger att klimatförändringen är obestridlig. Jordbruket har gynnats på kort sikt då fler grödor tål att odlas, men med värmen har också skadeinsekterna ökat. Dessutom har insektsburna sjukdomar som malaria, dengue och japansk hjärnfeber gjort entré i Bhutan.
– Regnperioderna rubbas, nederbörden blir oförutsägbar. Jordbruket drabbas av ojämn vattentillförsel och torka.
Det intygar också Pema Lhamo ute i Kitsom.
– Vi fick inte ett enda hyggligt regn förra året. Hela grannens potatisskörd torkade bort, säger hon.
Vatten för miljarder
Bhutan kan knappast påverka klimatförändringen, bara försöka anpassa sig till den. Landet skyddar sina skogar som binder kol och håller vattnets kretslopp i styr.
– Vi kan inte göra det här ensamma, vi behöver hjälp, säger jordbruksministern.
Samtidigt är andra, i all synnerhet Indien, i högsta grad beroende av Bhutans skogsskydd och Himalayas glaciärer.
Smältvattnet från glaciärerna bildar tusentals bäckar som förser de stora indiska floderna och över en miljard människor med färskvatten.
Klimatpanelen IPCC:s trovärdighet ifrågasattes då 2007 års rapport sade att Himalayas glaciärer riskerar att smälta bort till 2035, vilket är omöjligt. Men faktum är att de smälter. I de otillgängliga bergen i Bhutan jobbar folk med att borra hål i bottnen på glaciärsjöar vars fördämningar riskerar brista. Via hålen kan vattnet strömma bort utan att orsaka katastrofala översvämningar.
Pema Lhamo tittar lite snett på mig när jag frågar om hon har något budskap till de klimatpolitiska förhandlarna i Peru.
– Jag vet inte vad de pratar om, men jag önskar att de skulle ordna så att vi fick jämnare nederbörd, mindre av torka och översvämningar.