Vårdreformsförslaget går vidare – grundlagsfrågor alltjämt öppna
Förslaget till ny social- och hälsovårdslag är klart. Om lagen blir verklighet mister kommunerna sitt inflytande över hur invånarna ska vårdas.
– Det är slut på vårdreformssåsandet nu. Det sade omsorgsminister Susanna Huovinen (SDP) bestämt på en presskonferens där innehållet i vårdreformslagen presenterades på måndagen. Om det blir så återstår att se. Grundlagsutskottet ska fortfarande ta ställning till de konstitutionella frågorna.
Den parlamentariska styrgruppen har nu färdigställt lagförslaget om vårdreformen, som har stötts och blötts i snart tre år. Olika modeller har kommit och gått. Den modell regeringen nu går vidare med skiljer sig skarpt från målet i regeringsprogrammet som utgick från att starka kommuner ska producera all service själva.
All social- och hälsovård ska från och med 2017 arrangeras av fem vårdområden och produceras av högst 19 samkommuner med produktionsansvar, i praktiken de nuvarande sjukvårdsdistrikten.
Tre tvåspråkiga
Tre av de fem vårdområdena blir tvåspråkiga. Kronoby och Karleby kommer att höra till Norra social- och hälsovårdsområdet, Österbotten och Egentliga Finland till Västra social- och hälsovårdsområdet och Mörskom och hela Lahtisområdet ska höra till Södra social- och hälsovårdsområdet, där nuvarande Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt ingår.
Mörskom hör till Päijänne-Tavastlands sjukvårdsdistrikt, där flera kommuner önskade att distriktet skulle sortera under Tammerfors universitetssjukhus som det gör nu.
Finansieringen kan ändras
Enligt lagförslaget ska kommunerna finansiera vårdområdenas verksamhet. Den andel varje kommun ska stå för bestäms till 20 procent av invånarantalet och till 80 procent av invånarnas åldersstruktur och sjuklighet.
Men samtidigt sitter en arbetsgrupp i riksdagen och dryftar finansieringen av vården som helhet, också FPA-ersättningar för privat sjukvård och finansieringen av företagshälsovården. Dess arbete kan komma att ändra på finansieringen inom vårdområdena.
Demokratifråga
Alla kommuner kommer att vara representerade i samkommunernas fullmäktigen eller samkommunstämmor, men inte i deras styrelser.
Riksdagsledamoten Ulla-Maj Wideroos som representerat SFP i den parlamentariska styrgruppen som behandlat lagförslaget sade att grundlagsproblemen kvarstår.
– Frågan är hur mycket pengar och beslutanderätt man kan överföra från kommunerna utan att det inskränker för mycket på kommunernas självbestämmanderätt, sade hon.
– Det är klart att det i sista hand är grundlagsutskottet som tolkar grundlagen. En annan grundlagsfråga är att alla finländare har rätt till kvalitativ och jämlik service. Det uppfylls inte i dag, sade Huovinen.
Förordning för Kårkulla
Styrgruppen har slopat möjligheten till tematiska samkommuner. I stället ska frågan om Kårkulla samkommun, som producerar vård för personer med utvecklingsstörningar, lösas genom en förordning. Det är nästa regering som ska ge den förordningen, säger Wideroos.