Psykos kan vara orsak till att mammor dödar sina barn
Mentala problem, till exempel depression av psykotisk grad kan ligga bakom dåd där barn dödas, uppskattar Mirjam Kalland, generalsekreterare för Mannerheims barnskyddsförbund.
– Ofta är det en kombination av mentala problem och svårigheter som hopar sig, till exempel en instundande skilsmässa, som ligger bakom tragedier av det här slaget. Samtidigt är det förstås så att varje fall är unikt och gömmer en livshistoria som gradvis har lett till dådet.
Det säger Mirjam Kalland, generalsekreterare för Mannerheims barnskyddsförbund, om tragedin i Kuopio där två små barn dödades i lördags. Kalland är beteendevetare till utbildningen och har forskat i relationen mellan barn och föräldrar.
Den senaste tiden har nyheterna om mödrar som misstänks ha haft ihjäl sina barn duggat tätt. För en knapp månad sedan körde en mamma in i en buss i Rautavaara i norra Savolax med påföljden att hon själv och hennes tre barn dog. I bakgrunden fanns pappans planer att separera från mamman.
Ett annat fall som uppdagats i år är Uleåborgsmodern som står åtalad för fem mord och fem fall av brott mot griftefriden. Det var i början av juni som polisen hittade resterna av de döda spädbarnskropparna i en frysbox.
Varför ser vi nu så många fall där barn dödas?
– Blickar man bakåt över en längre period som omspänner flera decennier har siffrorna gått ner. Men i år har det uppdagats förhållandevis många fall. Därför måste vi nu vara alerta och fråga oss om något är fel i våra basstrukturer. Är det så att myndigheterna inte har möjlighet att upptäcka familjer som far illa i tid? Om de som arbetar med barnfamiljer har för lite tid, träffar familjerna för sällan eller om det inte finns kontinuitet i klientrelationen, uppstår inte det förtroende som behövs för att föräldrarna eller barnen ska kunna tala om sina problem, säger Kalland.
"Förnya barnrådgivningen!"
Mirjam Kalland håller med omsorgsminister Susanna Huovinen (SDP) om att familjetragedier där föräldrar dödar sina barn inte helt och hållet kan förhindras.
– Men det finns åtgärder som gör det lättare att upptäcka grava depressionstillstånd hos föräldrarna. Ett sätt är att ge barnrådgivningarna tilläggsresurser.
Kalland föreslår att rådgivningsbyråerna får familjearbetare som jobbar i par med hälsovårdarna.
– Det finns praktikforskning som visar på goda resultat när barnfamiljer får hembesök av en hälsovårdare och en familjearbetare en månad innan beräknat födelsedatum och fyra-fem gånger efter barnets födelse. Om teamet upptäcker risksituationer får familjerna tilläggsstöd i ett år och i mer krävande fall kopplas barnskyddet in.
Socialvårdslagstiftningen förnyas nästa år och året därpå. Redan vid årsskiftet träder en lagändring i kraft som gör att familjer kan få kommunal hemhjälp också utan att vara barnskyddsklienter. Kalland säger att lagändringen är ett steg i rätt riktning. Ännu i början av 1990-talet kunde helt vanliga barnfamiljer få hemhjälp av kommunen, men i samband med lågkonjunkturen för 20 år sedan slopades servicen.
Varför är det viktigt att viktigt att kunna få hjälp utan att man hör till barnskyddet?
– Att vara barnskyddsklient upplevs som stigmatiserande. Många mammor och pappor vill inte att myndigheterna ska lägga sig i deras föräldraskap och är rädda att barnet omhändertas om de sorterar under barnskyddet. Det kan leda till att folk hemlighåller sina bekymmer för myndigheterna.