11-åringar drillas till disciplin
Kosackerna lever i både Ryssland och Ukraina och är en symbol för patriotism i bägge länderna. Hbl har besökt en kosackskola på Krim, ett ukrainskt område som annekterades av Ryssland i mars. Nu är kosackerna ett verktyg för att bygga upp rysk fosterländskhet. De unga pojkarna fostras i disciplin, krigskonst och lojalitet mot ryska armén.
– Smirno! Givakt!
Nio elvaåringar ställer sig i en rät linje med raka ryggar, utsträckta bröst och höjda hakor. De är klädda i gröna kamouflagedräkter, läderbälte om midjan och pälsmössa på huvudet.
– Volno! Lediga! ropar instruktören och pojkarna slappnar av.
Sedan är det dags att öva soldatmarsch. Elvaåringarna ställer sig på led och börjar marschera längs gårdsplanen.
– Tio steg framåt, sedan vänder ni om! Höj huvudet! Upp med hakan!
Kosackskolan ligger utanför Simferopol på Krimhalvön och heter officiellt Krimskij kazatjij kadetskij korpus, fritt översatt Kadettskolan för kosacker på Krim. Den grundades redan 1920 av den vita generalen Pjotr Wrangel men stängdes nio år senare.
Bolsjevikerna betraktade kosackerna med stor misstänksamhet eftersom de tillhörde tsarens allra lojalaste undersåtar. Under det blodiga sovjetiska samhällsbygget på 1920- och 1930-talet försökte man likvidera kosackerna som klass.
89 elever
År 2004 öppnades kosackskolan på Krim på nytt. Just nu har skolan 89 pojkar från både Krimhalvön och Ryssland. Eleverna inleder studierna vid elva års ålder och avslutar dem vid sjutton år. De bor på elevhem och följer gängse (i dag rysk) läroplan, men dessutom ingår kadettutbildning och studier i kosackernas kultur och historia. Pojkarna får åka hem och träffa sin familj två gånger i månaden – förutsatt att de har läst sina läxor och följt reglerna. Dåliga betyg straffas med indragen permission.
och nya roll
- Kosackerna ses snarare som en kultur än en etnisk grupp. Kulturen uppstod i Ukraina och södra Ryssland på 1300- och 1400-talet då bland annat förrymda livegna bildade ett eget hästburet samhälle. Kosackerna ingick ofta samarbetsavtal med olika imperier vars gränser de bevakade, bland annat Polen-Litauen och Ryssland. Än i dag symboliserar kosackerna frihet, krigstradition och heder både i Ukraina och Ryssland.
- Under de senaste åren har man i flera ryska städer bildat kosackgarden som har fått samma fullmakter som polisen att ansvara för den allmänna ordningen. Detta har kritiserats av människorättsorganisationer eftersom kosackerna saknar juridiska rättigheter att fullgöra ett sådant uppdrag. I Ukraina har dylika kosackgarden inte införts men det är troligt att Ryssland grundar dem på det annekterade Krim.
- Kosackerna är ortodoxt kristna och djupt religiösa. Att bevara det kristna arvet ser de som ett av sina viktigaste uppdrag. Relationen mellan muslimer och kosacker är av historiska skäl ofta spänd eftersom kosackerna bland annat krigade i främsta linjen för att erövra Kaukasien.
– Vi tillåter varken mobiltelefoner eller läsplattor på elevhemmet. De stör elevernas koncentration. Om de vill får de ringa hem efter klockan sju på kvällen från våra gemensamma telefoner, säger Valerij Jevenkov som ansvarar för elevhemmet på skolan.
Efter att Ryssland annekterade Krim i mars har skolan fått nya bidrag på motsvarande 9 500 euro av en kosackorganisation i Moskva. Svetlana Zvereva som är föreståndarinna för skolan konstaterar att eleverna svor den ryska kosackeden redan innan Ryssland annekterade Krim. Det här var de ukrainska myndigheterna medvetna om.
– Ukraina försökte flera gånger stänga vår skola. Men vi lyckades klara oss gång på gång, säger hon.
I dag har kosackerna blivit ett verktyg för Kremls patriotiska statsbygge både på Krim och i Ryssland. I Simferopol har regeringen nyligen grundat ett så kallat kosackdepartement vars uppgift är att upprätthålla kosackkultur. Kosackernas roll inom de proryska frikårer som i våras hjälpte ryska armén att överta Krim var betydande.
– Det är en enorm fördel på alla sätt för oss att Krim har blivit en del av Ryssland, konstaterar Valerij Jevenkov.
I historieklassrummet hänger ett elevarbete med rubriken Krimtatarernas kollaboration under andra världskriget. Enligt krimtatariska parlamentet Medzjlis talesman i Simferopol, Nariman Dzjeljal, är kosackernas ökade roll ytterst problematisk. Han anser att den förvärrar spänningarna mellan olika folkgrupper – framför allt mellan ryssar och de muslimska krimtatarerna.
– Kosackerna spelar på xenofobiska strömningar i samhället, till exempel på myten att alla krimtatarer skulle ha kollaborerat med nazisterna. Nu ingår de i det så kallade hemvärnet som har rätt att stoppa folk på gatan och begära att man ska visa upp identitetshandlingar. Vi förstår inte varför de ska ha rättigheter som tillhör polisen.
Eleverna som HBL talar med älskar sin skola.
– Vi är ett litet antal killar som lever ihop från morgon till kväll. Vi gör allt ihop. Jag har fått lära mig att underkasta mig disciplin, men också vad äkta vänskap kan innebära, säger Danil Vasilev (16) från Sevastopol.
Hans kompis Artur Merkulov (16) ångrar inte att han valde den här skolan.
– Mitt mål är att bli yrkesofficer i ryska armén. Ryssland kommer hädanefter att skydda Krim.