EU stoppade Finlands ersättningssystem
EU-kommissionen underkänner Finlands sätt att ersätta odlarna för miljönytta i jordbruket. – Samhället ska inte betala kompensation för att bönderna fyller i blanketter eller går på kurs, säger Natur och Miljö.
Regeringen godkände landsbygdens utvecklingsprogram i våras. Nu har det visat sig att det inte dög åt EU-kommissionen. Finland har lämnat in ett reviderat förslag.
Problemet var att bönderna skulle ha fått ersättning för att de gödslar mindre, vilket är en miljöåtgärd som ger skördeförluster. Åtgärden är obligatorisk för alla som går med i landsbygdsprogrammet. Samtidigt är det svårt att mäta och kontrollera mindre gödsling, och det EU-kommissionen inte kan mäta vägrar den ersätta för.
- Jord- och skogsbruksministeriet har berett ett utvecklingsprogram för landsbygden för finansieringsperioden 2014–20. Statsrådet godkände det i våras.
- Programmets mål är att gynna landsbygden genom att öka samarbete och sysselsättning, stärka jordbrukets konkurrenskraft, bromsa klimatförändringen, förbättra miljön, producera kvalitativ mat och öka djurens välbefinnande.
- EU-kommissionen har underkänt en del av principerna för utbetalning av ersättningar. Finlands reviderade program (på 830 sidor) publicerades i veckan.
Bönderna skulle ha fått 54 euro per hektar och år för skördebortfallet på grund av mindre gödsling. Sedan EU-kommissionen underkände förslaget har Jord- och skogsbruksministeriet tagit fram en modell som ska ge samma ersättning för två andra åtgärder: en obligatorisk utbildningsdag och marktester.
– Det bevisar vad miljörörelsen sagt länge, att systemet inte ersätter för mätbar, verklig miljönytta. Hälften av alla de pengar som är vikta för miljöersättningar går till att bönderna fyller i blanketter, går på kurs och planerar, säger Bernt Nordman, verksamhetsledare på Natur och Miljö.
Överinspektören Anna Schulman vid ministeriet tillbakavisar kritiken och säger att gödslingsminskningen, som en obligatorisk del i systemet, de facto orsakar kostnader för jordbrukarna. EU kräver bara att ersättningen betalas för något mätbart.
– Om vi över huvud taget ska få med bönderna måste det finnas en modell som passar alla. Eftersom vi ändå satsar stort på rådgivning är det naturligt att vi ersätter för det, säger hon.
I nytt paket
Enligt Schulman är odlarnas intresse för landsbygdsprogrammet svalt, men av miljöskäl är det viktigt att så många som möjligt går med. Därför försöker man bygga en attraktiv helhet. Hon förnekar att bönderna skulle få ersättning för ingenting.
– Går man noggrant igenom alla kostnader ser man att där finns sådant som ersättningssystemet inte beaktar. Nu paketerar vi det hela så att ersättning betalas ut för mätbara kostnader.
Bernt Nordman vidhåller att det är fel om skattebetalarna ska ersätta jordbrukarna för att de deltar i en utbildningsdag eller gör marktester.
– Åtminstone för Natur och Miljö är miljönyttan av de här åtgärderna oklar. Samhället ska inte bekosta jordbruksnäringens normala kostnader. Miljöersättning ska utbetalas för verksamhet som gör miljönytta, säger han.
Nordman kritiserar det att en stor del av ersättningen för mindre gödsling betalas för de kostnader som faller på jordbrukaren för att han gör upp en odlingsplan och för att han gör skiftesvisa anteckningar. Anna Schulman ser inget problem med det.
– Ska man redogöra för skiftesvisa åtgärder måste man veta något om skiftena också. Man ska inte underskatta vikten av en ordentlig bokföring, säger hon.