Faktagurun tror på Kvarnbäcken
Det finns få som vet mer om Helsingfors och helsingforsarna än Asta Manninen. Med några månader kvar som direktör för stadens faktacentral hoppas hon att det också behövs pensionärer som brinner för statistik och öppna data.
När det skrivs rubriker på skolor som har många barn med annat modersmål än finska eller svenska och att arbetslösheten växer kraftigt i vissa stadsdelar, kommer siffrorna ofta från Helsingfors stads faktacentral – stadens egen informationstjänst och statistikbyrå. Faktacentralen grundades för 103 år sedan när stadsläkaren Wilhelm Sucksdorff sade att han inte kan ta ansvar för liv och utveckling om han inte vet mer om befolkningen. Då var skillnaderna mellan stadsdelar och folk stora.
Dagens brännande fråga är om utvecklingen går åt det hållet igen. Men i offentligheten är det inte stadens egna stadsforskare som drar slutsatserna om segregering och marginalisering. Ett helt medvetet val, enligt faktacentralens direktör Asta Manninen.
– Vi gör inte politik, vi bistår beslutsfattarna så att de kan göra Helsingfors till en bättre stad. Just nu är till exempel stadsplaneringkontoret en storkonsument av våra prognoser eftersom de jobbar med generalplanen för 2050.
Andra större städer som Esbo, Åbo och Uleåborg har enheter som gör motsvarande jobb, men Helsingfors stads faktacentral är i en klass för sig. I Runda huset i Hagnäs och Berghälls ämbetshus sitter sammanlagt 80 anställda som förvaltar stadsarkivet, tar fram grundläggande information och bidrar till nationella och internationella projekt kring stadsforskning.
- Född: I Oravais 1951. Växte upp i Oravais, student från Vasa svenska samskola.
- Bor: I ett egnahemshus i Illby i Borgå.
- Karriär: Fil.mag. och nat.kand. Går i pension den 1 april 2015 efter 36 år på Helsingfors stads faktacentral, från projektforskare till direktör.
- Mest stolt över: Mina duktiga medarbetare, insatserna inom det nordiska och internationella samarbetet om stadsstatistik och -forskning, och den öppna datatjänsten Helsinki Region Infoshare.
- Pensionsplaner: Fortsätta med min hobby, det vill säga uppgifter fokuserade på städer och regioner inom International Statistical Institute ISI. Tänker mig frivilligarbete med öppna data inom olika områden. Har också en dotter och en trädgård.
De senaste åren har man satsat mycket på öppna data och intelligenta datasystem. Häromveckan var Manninen i Chengdu i Kina och tog emot ett pris för det öppna ärende- och behandlingssystemet Ahjo.
Osäker framtid
Som direktör har Manninen varit mån om att få med ett svenskt sammandrag i faktacentralens rapporter, och att kvartalspublikationerna ges ut på två språk. Men kanske viktigare är att ta med språkvariabeln i forskningen.
– Till exempel när den svenska servicen inom vården koncentreras behöver man ta ställning till om det fungerar.
Enligt faktacentralens färska prognos kommer det att finnas 38 000 finlandssvenskar i Helsingfors 2025. Många kanske minns att staden tvingades revidera sina prognoser för befolkningsutvecklingen i början av 2000-talet. Barnfamiljerna ville inte längre flytta till kranskommunerna för att få fler kvadratmetrar och kanske lite gräsmatta.
– Det urbana boendet överraskade oss. Tid har blivit en bristvara och folk uppskattar att tjänsterna är nära. Men nu stämmer prognoserna, vi ser över dem varje år. Fast de dåliga ekonomiska utsikterna, speciellt i Europa, kan skapa nya fenomen. Ett exempel är att unga som utexamineras inte får jobb.
De senaste åren har Helsingfors fått nästan 9 000 nya invånare per år, och i år blir de sannolikt ännu fler.
– Den största och mest internationella arbetsmarknaden finns här. En kraftig befolkningstillväxt har en positiv effekt på efterfrågan av tjänster. Problemet är att de flesta lediga jobb i dag är otypiska, till exempel deltid, som det inte går att leva på. Det är otroligt att det i alla tider har varit brist på bostäder i Helsingfors.
Enligt Manninen är bostadsmarknaden för monoton, det finns för få verkliga alternativ att välja mellan. Å andra sidan är prisreglering svårt, vilket stadens eget Hitassystem har visat. Hon tror dels att det behövs fler standarder, dels fler byggare.
– Produktionen av bostäder är koncentrerad till några få aktörer.
Kvarnbäcken nytt Berghäll
Priset på den nyproduktion som nu är till salu avskräcker många. Men Asta Manninen tror inte att byggandet avstannar på grund av brist på köpare.
– Om man tittar på vem som flyttar till nybyggda hus är det oftast folk som redan bor i Helsingfors, och som inte startar med nollkapital. Inflyttarna tar sedan deras bostäder.
Vilka stadsdelar tror du får ett uppsving inom de närmaste fem tio åren, så där som Berghäll fått och Böle verkar få?
– Det är svårt att säga, så många faktorer spelar in. Men jag tror att mycket händer i Kvarnbäcken när Metropolias nya campus byggs. En yrkeshögskola lockar företag.
Var skulle du köpa bostad i Helsingfors, om det blev aktuellt?
– Jag har inga planer att flytta från Borgå men i Helsingfors skulle jag välja en äldre stadsdel som inte är för dyr. Kanske Haga, Munkshöjden eller Hertonäs. Som placerare skulle jag köpa en etta eller en tvåa inom spårvagnsnätet.
I april kan Asta Manninen kalla sig pensionär, men intresset för samhällsutvecklingen försvinner inte över en natt.
– Jag har alltid tyckt om mitt jobb, om siffrorna, prognoserna och stadens många fenomen. Kanske jag skriver något. Om jag kan hjälpa någon står jag gärna samhället till tjänst.
Betyder det att du är öppen för ett politiskt engagemang?
– Knappast. Den goda viljan räcker för mig, och inom det statistiska samfundet har jag fått vänner för livet. Kanske någon inom vuxenutbildningen behöver en hjälpande hand?