TVO hoppas på reaktorstart om fyra år
Alla tekniska problem borde nu vara lösta så att Industrins Krafts (TVO) tredje reaktor bara är att sätta ihop. Bredvid kärnkraftverken har slutförvaret för kärnavfall nått sitt förvaringsdjup.
OLKILUOTO
Enligt byggherren Arevas senaste uppgifter borde den tredje reaktorn i Olkiluoto vara redo att producera el om fyra år. Då ligger den ungefär nio år efter sin ursprungliga tidtabell, men nu börjar det se färdigt ut på kraftverket.
Samtidigt har Areva och kraftverkets beställare TVO höjt insatserna i konflikten om vems fel förseningen egentligen är. TVO meddelade i slutet av oktober att bolaget kräver 2,3 miljarder euro i ersättning för förseningen. Areva har höjt sitt krav på TVO från 2,7 miljarder euro till 3,5 miljarder och motiverar det bland annat med det extra arbete kraftverksbygget medfört.
Konflikten behandlas i den internationella handelskammaren och det kan ta tiotals år innan den är löst.
På arbetet i Olkiluoto inverkar konflikten inte. Där jobbar nu 700, i vår 1000 personer med att färdigställa den tredje reaktorn.
Det som nu återstår att göra är främst kabelarbeten och installeringen av automationen, men även andra halvfärdiga arbeten såsom målning. Automationen som varit ett stort skäl till förseningen har fungerat vid de tester som för tillfället pågår i Tyskland och efter de testerna ska den installeras och testas på nytt i Olkiluoto.
Inpackade turbiner
– Problemen borde vara lösta, visst kan det komma mindre överraskningar ännu, men på det stora hela ska det bara vara att installera och slutföra arbetet, säger Käthe Sarparanta, specialrådgivare vid TVO.
Reaktor, turbiner, rör och pumpar är på plats, men intäckta för att fukt och slitage inte ska åstadkomma skador på dem innan kraftverket är klart.
– Det är för att minimera risken för att de far illa, förklarar Sarparanta.
Kontrollrummet väntar på automationen och svetsfogarna i rör och också i den inre inneslutningen är kollade under hårt tryck. Anläggningen är enligt Sarparanta till ungefär 86 procent färdig.
TVO väntar nu på detaljerade tidsplaner från Areva för att kunna klargöra när installationsarbetena på kraftverket kan vara färdiga.
– Målsättningen är att få allt klart så snabbt som möjligt. När vi fått Arevas tidtabeller kan vi se om det finns några arbetsmoment som kunde utföras snabbare, säger Sarparanta.
Väntar på tillstånd
Ett projekt som håller tidtabellen ligger ett par kilometer från kraftverksområdet. Där har slutförvaringsbolaget Posivas forskningsgrotta Onkalo nu nått slutförvaringsdjupet på 420-450 meter och trots att olika undersökningar pågår hela tiden nere i berggrunden börjar allt var klart, bara tillstånd att börja bygga det egentliga slutförvaret fås.
Det är här det högaktiva avfallet från åtminstone TVO:s och Fortums kärnkraftverk ska slutförvaras i tusentals år.
På väg ner i grottan berättar forskningskoordinator Sanna Mustonen om all sten som sprängts, alla håll som borrats och alla undersökningar som gjorts.
– Det grundläggandet arbetet skiljer sig inte speciellt mycket från till exempel att anlägga en gruva, säger Mustonen.
Men mycket annat i arbetet kräver stor precision. Det högaktiva kärnavfallet läggs i kopparkapslar med en insida av gjutjärn som försluts, läggs i tunnlar långt under jorden och täcks med betonitlera. Det är viktigt att berggrunden är hållbar och stabil och att inte för mycket vatten rinner för nära slutförvaringstunnlarna.
– Varje hål vi borrar kontrolleras noggrant, inte ens på det område som lämpar sig för slutförvaring är det sagt att varje borrat hål är lämpligt, förklarar Mustonen.
Det är ett av skälen till att Fortums och TVO:s gemensamma Posiva uppgett att det inte finns plats för nykomlingen Fennovoimas kärnavfall i Olkiluoto. Det är först när ett hål är borrat som man med säkerhet kan säga om det passar för förvaringen. Det innebär också att man ännu inte vet hur mycket som verkligen ryms i grottan i Olkiluoto.
Också i Sverige
- Det avfall Posiva ska slutförvara i Olkiluoto är högaktivt utbränt kärnbränsle. Det är det avfall som är det mest svårhanterliga och det måste isoleras i minst 100 000 år.
- I samband med slutförvaret byggs en inkapslingsanläggning för de radioaktiva kapslarna.
- Drygt två tredjedelar av allt kärnavfall uppkommer under kraftverkets drift. Då är det frågan om låg- och medelaktivt avfall.
- Det lågaktiva avfallet behöver ingen strålskärmning. Det kan därför transporteras och förvaras i vanliga containrar av stålplåt. Det medelaktiva avfallet måste däremot strålskärmas och gjutas in i behållare av betong eller stål vid kärnkraftverken. Förvaringstiden är minst 500 år.
- De finländska kraftbolagen har lager för låg- och medelaktivt avfall i samband med kraftverken.
Posiva bygger också en inkapslingsanläggning ovan jord. Det är där kapslarna för de radioaktiva bränslestavarna byggs. Och när slutförvaret väl är i användning kommer det att vara bemannat närmare en halv kilometer under jorden.
– Vi kommer att lägga in ungefär en kapsel i veckan för förvar, så takten är ganska lugn, säger Mustonen.
Håller tidtabellen ska regeringen bevilja lov att börja bygga inkapslings- och slutförvaringsanläggningen nästa år. Tillstånd för att ta det i bruk hoppas Posiva på 2022.
Finland och Sverige är de två länder i världen som kommit längst med sina förvaringsgrottor. Sverige bygger sin i anslutning till kärnkraftverket i Forsmark och slutförvaringsprocessen är i princip densamma som i Finland. Lagren kommer också att tas i bruk ungefär samtidigt.