Upplagt för ny offensiv i östra Ukraina
Både Nato och OSSE vittnar nu om allt fler soldater och stridsvagnar på separatistkontrollerat område i Ukraina. Ryska försvarsministeriet förnekar uppgifterna.
MOSKVA
– Bägge sidorna mobiliserar. Det betyder bara en sak: det blir mera våld. Troligen blir det ett utnötningskrig snarare än en stor offensiv, säger den ryska militäranalytikern Pavel Felgenhauer till HBL.
Felgenhauer skriver regelbundet för oppositionstidningen Novaja gazeta och den amerikanska tankesmedjan Jamestown Foundation.
I går meddelade Natos högsta militära befälhavare Philip Breedlove att Nato har observerat stora mängder pansarvagnar, artilleri, luftvärnssystem och trupper i östra Ukraina. OSSE-monitorer räknade dagen innan till 43 militära lastbilar utan nummerskyltar på ett område som kontrolleras av separatisterna.
Ukraina kontrollerar inte stora delar av sin gräns och den här militära tekniken kan bara ha kommit från Ryssland, enligt de flesta västliga bedömare. Den ryska krigskorrespondenten Arkadij Babtjenko säger att det är uppenbart.
– Det är ingen hemlighet att Ryssland deltar i kriget. Det har det inte varit på länge. Att Nato lägger fram sina uppgifter just nu har troligen med sanktionerna att göra. De biter inte och nu förbereder man eventuellt nya sanktioner. Ett första steg är att varna Ryssland, säger Babtjenko till HBL.
"Ryssland krigar inte på vintern"
Enligt Nato befinner sig 250–300 ryska soldater nu permanent i östra Ukraina för att utbilda separatisterna bland annat i hur man använder sofistikerade vapen. Ukraina förbereder sig nu på en eventuell rebelloffensiv genom att omgruppera sina trupper i östra Ukraina. Men Pavel Felgenhauer tror inte på någon storoffensiv.
– Ukrainska armén klarar inte ett krig mot ryska trupper. Både Putin och Porosjenko vill ha vapenvila - Ryssland slåss helst inte på vintern och Ukraina behöver tid för att bygga upp sin armé. Problemet är att separatisterna inte alls är nöjda med den giv de har fått. De vill inte sitta och ha tråkigt i skyttegravarna över vintern, de vill röra på sig och inta fler städer – Slovanjsk, Kramatorsk, Mariupol. Men de saknar militär kapacitet för att avancera själva.
Korridor till Krim?
Enligt Arkadij Babtjenko är det främst Ryssland som är intresserat av att ta hamnstaden Mariupol.
– Då skulle man kunna slå sig fram till Krimhalvön och skapa en landkorridor. Ryssland har ingen fast förbindelse med Krim i dag och det är ett stort problem – färjkapaciteten vid Kertj är för liten. Det är sannolikt att vi får se en offensiv förr eller senare.
Separatistledaren Aleksandr Zachartjenko i Donetsk har tidigare sagt att hans trupper kommer att försöka återta bland annat Slovjansk och Kramatorsk. Ukrainas president Petro Porosjenko anklagade i hårda ordalag separatisterna för att ha brutit mot vapenvilan efter att de ordnade val (som inte godkändes av det internationella samfundet) i Donetsk och Luhansk-områdena för snart två veckor sedan.
Porosjenko hade tidigare erbjudit de här områdena autonom status inom Ukraina. Nu vill han inte att löftet ska gälla längre.
"Som Gaza"
Enligt Pavel Felgenhauer befinner sig Ukraina och Ryssland i en återvändsgränd. Man kommer helt enkelt inte vidare.
– Kreml är övertygad om att världen styrs av ett krig om resurser. Man tror att USA vill ha Ukraina som sin bas för det framtida globala kriget. Därför kommer Ryssland aldrig att låta Ukraina orientera sig västerut eller tillåta att ukrainska armén återtar Donetsk och Luhansk. Det finns ingen politisk lösning. I bästa fall blir Donetsk och Luhansk-områdena ungefär som Gaza, säger Pavel Felgenhauer.
FN:s säkerhetsråd kallades i går kväll till en snabbinkallad extrasession på grund av uppgifterna om trupper och stridsvagnar.
Ett fullskaligt krig kan bryta ut på nytt i östra Ukraina, säger FN:s biträdande generalsekreterare Jens Anders Toyberg-Frandzen. Han säger att man inom FN är mycket oroad över det.
Stämningen var mycket spänd då mötet inleddes i går, rapporterar FNB.
– Ryssland talar om fred, men fortsätter att hetsa till krig, sade USA:s FN-ambassadör Samantha Power.
Då Rysslands FN-ambassadör Alexander Pankin fick en fråga om vad han väntar sig av mötet var svaret inte särskilt hoppfullt.
– Ingenting, sade han till journalister.
Enligt FN har över 930 000 tvingats lämna sina hem i östra Ukraina. FN tror att antalet växer betydligt om våldsamheterna bryter ut på nytt.
KRIGET I ÖSTRA UKRAINA
• Enligt Minskavtalet från början av september råder det fortfarande vapenvila i östra Ukraina.
• Men ända sedan separatistledarna höll val i de så kallade Donetsk- och Luhanskrepublikerna har området blivit alltmer oroligt. Rapporter om förstärkta trupper på separatistkontrollerat område och om upprepade mindre sammandrabbningar och artilleribeskjutning har duggat tätt den senaste veckan.
• Enligt människorättsorganisationen Human Rights Watch har bägge sidor gjort sig skyldiga till människorättsbrott. Separatisterna har utfört tortyr och mord, ukrainska armén har beskjutit civila områden med vapen som är mycket inexakta.
• Ryska försvarsministeriet förnekade i går än en gång uppgifterna att Ryssland bistår separatisterna med vapen och soldater.