Inte oroad över ökad ojämlikhet
Norden är fortfarande den del av världen som uppvisar de minsta inkomstskillnaderna. Det påpekar nationalekonomen Jesper Roine som i går presenterade sin introduktion till Thomas Pikettys verk på finska.
Hur oroliga ska vi här i Finland vara över att den ekonomiska ojämlikheten ökar?
– Man pekar ofta på att den ekonomiska ojämlikheten i Norden vuxit lika mycket som i USA, men för den skull ska vi inte dra slutsatsen att Norden blivit lika ojämlikt som USA. Även om ökningen är lika stor så utgår vi i Norden från en mycket lägre nivå. I Norden är inkomstskillnaderna fortfarande minst i världen.
– Visst är det sant att vi inte är lika ekonomiskt jämlika som på 1970- och 80-talen, men då ansåg många ekonomer att inkomstskillnaderna i Sverige var för små, att det fanns för lite incitament för att utbilda sig och jobba. I relation till det har vi gått åt rätt håll. Samtidigt måste vi vara uppmärksamma på att det faktiskt är utbildning och jobb som lönar sig, och inte bara kapitalägarna som får högre inkomster. Men om jag måste svara ja eller nej på din fråga är svaret nej, vi ska inte vara oroliga över inkomstskillnaderna.
Om vi utgår från att ekonomisk jämlikhet är någonting att sträva efter, hur ska vi nå dit?
- Nationalekonomen Jesper Roine, verksam vid Handelshögskolan i Stockholm, har skrivit en introduktion och sammanfattning av den franske professorn Thomas Pikettys uppmärksammade verk Kapitalet i det tjugoförsta århundradet. I går utkom Roines bok i finsk version med titeln Thomas Pikettyn Pääoma 2000-luvulla – kooste ja pohjoismainen näkökulma. Den svenska versionen heter Kapitalet i det 21:a århundradet av Thomas Piketty – sammanfattning och svenskt perspektiv.
- Thomas Pikettys bok Le capital au XXIème siècle utkom i originalutgåva i fjol och har väckt stor uppmärksamhet världen över, inte minst i USA.
- Piketty undersöker förändringar i förmögenhets- och inkomstfördelningen samt relationen mellan kapital och inkomster över tid, från 1700-talet och framåt.
- Genom långa statistikserier visar Piketty att den ekonomiska jämlikheten ökade från början av 1900-talet fram till slutet av 1970-talet, när ojämlikheten åter började öka.
- Thomas Piketty och finlandsbördige Jesper Roine är jämngamla, båda födda 1971.
– Genom ett skattesystem som folk uppfattar som rättvist så att det minimerar möjligheter till skatteplanering. Viktigast är ändå att se till att människors utgångspunkt i samhället inte blir för olika. Det får inte vara så att en del vet att de kommer att klara sig enbart tack vare sin utgångspunkt. Här handlar det inte bara om rättviseaspekter, utan om att det leder till mindre effektivitet i ekonomin. Många goda idéer och duktiga personer riskerar att inte komma fram.
Sverige har avskaffat arvsskatten men inte Finland. Vilken väg är den rätta?
– Att slopa arvsskatten var ett märkligt beslut. I Sverige kunde de som hade mycket pengar planera så att de ändå inte drabbades, medan de som drabbades själva hade jobbat ihop sina pengar och redan betalat hög skatt på dem. Arvsskatten genererade inte särskilt mycket inkomster så den togs bort på ett hafsigt sätt.
– Tänker man i termer av vilka inkomster man gjort sig förtjänt av genom egen aktivitet så är det uppenbart att man bör betala arvsskatt. Om skatten på arbete samtidigt är väldigt hög är det märkligt att den som får pengar i arv ska slippa skatt.
– Däremot ska man absolut diskutera nivån på arvsskatten. Är arvsskatten för hög ägnas en massa kraft åt att planera för att slippa betala.
– I USA är många framgångsrika företagare och marknadsvänliga personer förespråkare av arvsskatt eftersom de anser att var och en ska tjäna sina egna pengar. För dem hör ärvda pengar inte hemma i en ekonomi där alla ska skapa sin egen framgång. Men den diskussionen finns inte alls i Sverige.
Förra veckan presenterades fjolårets inkomst- och skatteuppgifter i Finland, där två unga män toppade listorna med rekordinkomster efter att ha sålt ett företag som var bara tre år gammalt. Vad ska man tänka om att förmögenhet kan uppstå så snabbt.
– Det är klart att man ska beundra dem som lyckas med någonting sådant, det är en fantastisk bedrift. Så länge de betalar sin skatt har de gjort sig mer än förtjänta av pengarna. Om alla ekonomiska skillnader uppstod genom sådana här saker så vore det jättebra. I Sverige har vi spelet Mindcrafts skapare som också han kommer att få massor av pengar, men också bidra med väldigt mycket till statskassan. Mera sådant!
Ska folks inkomster vara offentliga?
– I princip är det bra. När någon lyckas genom att vara kreativ och jobba hårt är det en jättebra signal till andra som vill göra likadant, jag ser inget negativt i det. Däremot gillar jag inte alltid den journalistik skatteuppgifterna ger upphov till, den tar inte alltid fram de aspekter som är intressanta i sammanhanget.
Vissa hävdar att det är okej att de rika blir rikare så länge också de fattiga blir rikare. För andra är det viktigast att sträva efter jämlikhet. Hur tänker du?
– De som stöder det första tänkesättet ställer ofta utvecklingen i relation till att alla skulle ha lika dåligt som tidigare. Och det är klart, om ingen får det sämre och några får det bättre så är det strikt sett en förbättring. Men varför jämföra med om ingenting hade hänt? Om uppgången hade varit lite jämnare skulle vi kanske fått en större total uppgång.
– Ännu viktigare är det faktum att folk inte bara bryr sig om sin absoluta situation utan också om den relativa situationen, i förhållande till andra. Tusentals undersökningar visar att relativ position spelar roll för människor. Det här måste jag förhålla mig till om jag vill förstå hur samhället fungerar.
– Ser vi på den globala utvecklingen är det ett faktum att väldigt många fattiga fått en högre levnadsstandard, tack vare globaliseringen och den tekniska utvecklingen. Men i västvärlden och särskilt i USA ser medelklassen globalisering och frihandel som ett hot eftersom det inte gynnar dem. För mig är det här ett problem.