Ett fåtal män färgar vår världsbild
Samma manliga forskare brukar komma till tals när massmedierna behöver en expertkommentar, visar en studie. Merparten av expertisen blir aldrig hörd.
Statsminister Alexander Stubb har sagt att han hellre lyssnar till Utrikesministeriets kunniga tjänstemän än till "jourhavande docenter". Utrikesminister Erkki Tuomioja har spätt på med att forskningen inte tjänar beslutsfattandet för att forskarna serverar åsikter snarare än analyser.
Makthavarnas sviktande tilltro till forskarna fick Åbo universitet att undersöka hur det står till. Vilka får – och vilka borde få – uttala sig som experter i massmedia? Resultaten presenterades i går.
Oftast vänder sig journalisterna till finländska universitetsforskare, i andra hand till andra forskare eller till tjänstemän. Representanter för företag anlitas mera sällan som experter, visar studien som granskat 4 500 nyhetsartiklar eller inslag i Helsingin Sanomat, Yle och från FNB. I var fjärde artikel fick en expert uttala sig, men sällan fler än en expert.
– Många journalister uppgav att de ringer beprövade och samarbetsvilliga experter som de vet kan leverera en analys eller motivera en åsikt. Men om någon uttalar sig väldigt ofta och blir ett slags citatautomat slår det över, då drar sig journalisterna för att kontakta den, säger samhällsvetaren Mari K. Niemi.
Hon och kollegan Ville Pitkänen frågade också forskarna hur de upplever situationen. Fyra femtedelar av samhällsvetarna uppger att pressen sällan eller aldrig hör av sig. För vissa är det första offentliga uttalandet en obehaglig upplevelse.
– Journalisternas benägenhet att tillspetsa, förvränga eller förkorta forskarnas utlåtanden spelar in. Inte ens hälften av forskarna upplever det naturligt att uttala sig i offentligheten. Experten förväntas kunna sammanfatta och förenkla. Förväntningarna är rätt höga, säger Pitkänen.
Suomen Kuvalehtis chefredaktör, ex-forskaren Ville Pernaa klandrar forskare som inte vill ställa upp för att det kan finnas en ännu bättre expert.
– Man måste våga kommentera också sådant som ligger lite utanför ens eget forskningsområde, kunskapen är ändå mycket bredare än hos journalisten eller läsarna.
Studien visar att 72 procent av alla experter som hörs i medierna är män.
– Ändå ser vi ingen skillnad mellan könen när det gäller experternas vilja att ställa sin kunskap till förfogande, säger Mari K. Niemi.
Journalisten Marko Junkkari på HS säger att den mansdominerade fördelningen accentueras inom ekonomijournalistiken.
– Det är något vi måste rätta till, vi måste helt enkelt finna den kvinnliga expertisen.