"Att vara med en baby är inte svårt – men det tar all ens tid"

Det är dags för ett eftermiddagsmål. Martin Welander tar fram en morotsröra med kött och persilja, som han tillrett tidigare och värmer den åt Adèle, som nu äter med god aptit.

För Martin Welander har det varit självklart att vara pappaledig, först med dottern Edith, nu med Adèle, sju månader. Han har för en dryg månad sedan tagit över huvudansvaret för henne, sedan hans fru Kristel börjat jobba.

– Men vi träffas på lunch varje dag så att hon kan amma.

Deras äldre dotter Edith, två och ett halvt år, går på dagis som ligger tvärs över gatan.

– Våra dagar ser ganska likadana ut. Min fru går till jobbet klockan åtta och jag har hand om båda flickorna här till klockan tio, och då är det ganska kaotiskt. Sedan är det dags att föra Edith till dagis. Därefter sover Adèle dagsömn och då hinner jag ha en liten stund för mig själv innan det är dags för lunch.

– På eftermiddagen är det tid för lite samvaro med Adèle innan vi hämtar Edith, och sedan går vi till parken en stund, säger han.

Varje familj löser föräldraledigheten på det sätt som passar den bäst. De fyra första månaderna är det mamman som är ledig, men efter det kan man välja om det är mamman eller pappan som är hemma med barnet.

Papporna har en pappaledighet på nio veckor, varav tre veckor kan tas ut när som helst, och sex veckor ska tas ut efter föräldraledighetsperioden.

Vill ha koll
Martin Welander har planerat att vara hemma åtminstone till februari, då pappaledigheten tar slut. Efter det kan man bli vårdledig, men det är en annan sak.

– Orsaken till att vi har gjort så här är att jag vill vara hemma med barnen. Jag vill vara aktivt närvarande och ha koll på allting. I många familjer är det mamman som blir chef och har huvudansvaret, medan pappan mera är en assisterande familjemedlem. För mammorna går det lätt automatiskt så att de är hemma hela första året och då kan det vara svårare för papporna att komma in där och göra på sitt sätt. De har ju inte heller direkt rollmodeller från tidigare.

Martin Welander har aldrig känt sig osäker i sin papparoll.

– Det är klart att varken mamman eller pappan vet så mycket när det första barnet kommer, men man lär sig snabbt. Att vara med en baby är inte svårt, det tar bara all ens tid. För barnet tror jag inte att föräldrarnas kön spelar någon större roll.

Han tycker att det är roligt att följa med barnets utveckling.

Allt går så snabbt de här första månaderna. Nu har Adèle lärt sig att åla på golvet som en säl, men helst vill hon ändå vara i famnen.

Att skaffa barn är ett val, vilket innebär att det är tid bort från and­ra saker.

– Alla föräldrar vet att man inte kan räkna med egen tid nästan alls. Sedan Adèle föddes har jag till exempel inte hunnit spela tennis en enda gång.

Martin Welander har som föräldraledig inte alls stött på negativa reaktioner. De flesta pappor han känner är också positivt inställda till att vara hemma med barnen.

Eftersom föräldraledigheten till stor del handlar om pengar tycker Martin Welander att det ekonomiska ansvaret för föräldraledigheter borde fördelas vettigare i samhället.

– Det talas mera sällan om pappors rätt att vara tillsammans med sina barn. Jag anser att man i första hand borde förlänga pappaledigheten.