Finland siktar på jämnare könsfördelning i styrelser
Redan i somras skulle regeringen ha haft sitt förslag klart till hur Finland ska nå en jämnare könsfördelning i börsbolagens styrelser. Men många stora ärenden har gjort att frågan fått vänta. Justitieminister Anna-Maja Henriksson (SFP) lovar resultat de närmaste veckorna.
Regeringen har inte glömt bort uppdateringen av sitt jämställdhetsprogram, försäkrar justitieminister Anna-Maja Henriksson. Men de fyra regeringspartierna har bara inte hunnit sitta ner tillsammans för att dryfta på vilket sätt andelen kvinnor i börsbolagens styrelser kunde bli större.
– Själv tycker jag att vi behöver något slag av numeriska målsättningar. Det behöver inte nödvändigtvis innebära lagstiftning om kvinnokvoter, men vi behöver ett principbeslut som ger en klar signal till företagen, säger Henriksson.
Det innebär enligt henne till exempel att man klart uttalar att om inte en andel på 40 procent kvinnor i styrelsen nåtts ett visst år så kommer man att lagstifta i frågan.
Bra i statsbolagen
Kvinnokvoter i börsbolags styrelser har varit en het fråga alltsedan Norge som första land införde kvoterna 2008.
I fjol röstade EU-parlamentet för kvoterna, men just nu ser det ut som om det direktiv som berör ärendet inte kommer att träda i kraft som planerat nästa år, utan betydligt senare.
– Finland behöver titta på vilka åtgärder vi ska vidta helt oberoende av EU, säger Henriksson.
Att uppdateringen av jämställdhetsprogrammet dröjt förklarar justitieministern med att regeringen helt enkelt haft så fruktansvärt mycket jobb. Jämställdhetsfrågorna ligger på omsorgsminister Susanna Huovinens (SDP) bord och Henriksson säger sig har varit i kontakt med henne. Ministrarna är överens om att ärendet ska föras vidare.
Också arbetsminister Lauri Ihalainens (SDP) och finansminister Antti Rinnes (SDP) ministerier samt statsrådets kansli har deltagit i arbetet.
Henriksson konstaterar att situationen är bra i de börsbolag där staten har majoritet. Kvinnorna har i dem nått 40 procent av styrelseposterna. I de företag där staten är minoritetsägare är trenden också den rätta, konstaterar hon. I dem har kvinnorna ökat från 28 procent 2008 till 34 procent i år.
– Men i de företag där staten inte alls är med har utvecklingen inte varit lika bra. Det är något vi måste ta på allvar och fundera vad vi kan göra åt, säger ministern.
Frivillig kod
Centralhandelskammaren är en av de instanser som hårt motsatt sig en kvotering, men samtidigt aktivt jobbat för att kvinnorna ska bli fler i börsbolagens styrelser.
– Vi tror att en ökning kan fås till stånd på frivillig väg, säger Leena Linnainmaa, vvd på Centralhandelkammaren.
Att börsbolagen ska ha kvinnor i sina styrelser står inskrivet i den gemensamma förvaltningskoden och det tycker Linnainmaa räcker bra. Enligt henne är man också redo att skärpa kraven om så krävs.
Redan nu ska de börsbolag som inte har någon kvinna i styrelsen förklara varför. Kvinnorna saknas närmast i de små börsbolagen och förklaringen till varför det är så är i allmänhet att det varit svårt att hitta en kvinna som kan verksamheten eller branschen.
Centralhandelskammaren kritiserar i sitt uttalande om regeringens förslag till uppdatering av programmet att det saknar alternativ där staten inte skulle vidta några åtgärder. Det vettiga skulle vara att överväga om det över huvud taget behövs ny reglering, anser handelskammaren.
Mäktiga kvinnor
På cirka 23 procent av styrelseplatserna i våra börsbolag sitter det nu en kvinna. Andelen har på tio år stigit markant, 2003 var kvinnornas andel sju procent. Och omvänt, nio procent av börsbolagen, de små inräknade, saknar kvinnlig representation i styrelsen.
Finland står sig bra i en internationell jämförelse. Det är bara i Norge, som har en lag om kvinnokvoter, där andelen styrelsekvinnor är högre, drygt 40 procent. Sverige och Finland har ungefär lika stor andel kvinnor i storföretagens styrelser, medan andelen stiger kraftigt i Frankrike, som också lagstiftat om kvoter. Europeisk jumbo är Malta, med tre procent kvinnor i de stora börsbolagens styrelser.
Det är inte bara andelen kvinnor som vuxit, också det faktiska antalet i börsbolagen styrelser är nu större än för fem år sedan. Men Finlands mäktigaste kvinnor har de senaste åren förblivit desamma, åtminstone om man får tro tidningen Talouselämäs sammansättning.
I våras rankades Anne Brunila som sitter bland annat i Kones, Stora Ensos, Sanomas och Sampos styrelser som Finlands mest inflytelserika kvinna. Två på tidningens lista var Sari Baldauf. Hon är styrelseordförande i Fortum och verkar dessutom i utländska företags styrelser. Listans tre var Maija-Liisa Friman som bland annat är vice ordförande för Neste Oils styrelse.