Arabvårens vindar blåser än
För tre år sedan jublade folket i Jemens huvudstad Sanaa. President Ali Abdullah Saleh som varit självhärskare i landet i 33 år hade tvingats avgå. Ivern var påtaglig inför den demokratiska utvecklingen som arabvåren kunde föra med sig och en ny era väntade.
Hur gick det sen? I maktvakuumet efter Saleh var det gamla makthavare som började kivas sinsemellan i stället för att börja lösa de otaliga problemen i landet. Jemen är i praktiken i konkurs, oljetillgångarna sinar, det finns en skriande brist på vatten och priset på mat och bränsle skenade iväg utom räckhåll för det fattiga folket.
Det svaga styret som tog över efter Saleh har inte klarat av att regera det traditionellt klanstyrda landet. För att återinföra kontrollen i landet fördes i januari en nationell dialog där många grupperingar deltog.
– På basis av dialogen kom man fram till över 2 000 rekommendationer som skulle stå som grund för en ny grundlag, men bara en liten del av rekommendationerna har genomförts, säger Emmi Hänninen som är projektanställd på konfliktlösningsorganisationen CMI.
Inga snabba lösningar
Parter i den nuvarande konflikten i Jemen är dels de shiitiska Houthirebellerna som tagit allt större kontroll i landet, självständighetsrörelsen i landets södra delar samt al-Qaida-rebeller som finns överallt.
Det fattiga folket har fattat tycke för Houthirebellernas retorik. De har talat hårt mot landets elit och förespråkat bränslesubventioner. I september tog de kontroll över huvudstaden Sanaa och tvingade president Abd Rabbuh Mansour Hadi till stora eftergifter.
I lördags nådde rebellerna sämja med centralstyret och lovade ge sitt stöd för Hadis och premiärminister Khalid Bahahs nya regering. Hänninen säger ändå att det kommer att ta tid innan verklig stabilitet finns i sikte.
– Problemen är komplicerade och de har fortgått länge så man kan inte heller förvänta sig några snabba lösningar. Den nationella dialogen var en bra sak eftersom den politiska dialogen utvidgades att beröra också andra än den traditionella eliten. Härnäst borde man förhandla fram lösningar till de problem som kvarstår och då borde alla politiska grupperingar få sina röster hörda, säger Hänninen.
I nyheter från Jemen nämns ofta terrornätverket al-Qaida på Arabiska halvön (AQAP) som bland annat USA klassar som ett allvarligt hot.
USA har därför genomfört flera drönarattacker i landet. För USA vore det å ena sidan bra om Houthirebellerna, som hatar sunnimuslimska al-Qaida, skulle stiga till makten – å andra sidan är problemet att shiiterna i norr i sin tur hatar USA.
– Situationen i Jemen är känslig och skör just nu. Huruvida landet är på väg att glida mot ett inbördeskrig kan jag inte uttala mig om, säger Hänninen.