Finland toppar barnlösheten
Finländska vuxna vill ofta ha minst tre barn. Ändå blir de barnlösa allt fler. Var femte finländsk kvinna i 40-årsåldern kommer att förbli barnlös, säger forskarna.I USA erbjuder företag redan sina anställda en möjlighet att frysa ner mogna äggceller för framtida behov som en del av karriärplanering.
I dag föder finska kvinnor i medeltal 1,75 barn – det är varken mest eller minst i Europa, men nativiteten minskar för fjärde året i rad. Barnlösheten ökar mest bland de kvinnor som har den lägsta utbildningen, men också de finska männen är barnlösa oftare än männen i resten av Europa.
– Det är en medaljplats vi kanske kunde vara utan, säger forskningsprofessor Anna Rotkirch på befolkningsförbundet Väestöliitto.
Tillsammans med forskaren Anneli Miettinen har hon deltagit i ett stort europeiskt forskningsprojekt om familjer och samhället. Forskarna ser skillnader mellan det svåra samhällsekonomiska läget i dag och recessionen i början av 1990-talet. Förra gången reagerade finländarna genom att skaffa fler barn, nu blir barnen färre.
– Det är normalt att nativiteten sjunker under ekonomiskt dåliga tider, men skillnaden är ändå stor. I början av 1990-talet var barnlösheten bland 40-åriga kvinnor i Finland 15 procent, nu är den 20 procent. Samma siffra i Sverige är nu 15 procent och där ökar barnfödslarna. Det är en betydande skillnad, säger Rotkirch.
Många vill, vågar inte
Statistiken visar att 5 procent av de unga vuxna inte vill bli föräldrar, medan resten vill.
– I Sverige minskar barnlösheten, men i Finland ökar den dramatiskt. Barnlöshet i sig är inget problem, det ska vara möjligt att vara frivilligt barnlös, men eftersom vi vet att den största delen är ofrivillig kan vi nog se den som ett samhällsproblem, säger Rotkirch.
Miettinen påpekar att bara Italien och Schweiz har en större andel barnlösa kvinnor än Finland.
Hon har delvis svårt att förstå logiken.
– Många andra europeiska länder har högre arbetslöshet och sämre sociala förmåner för familjer än vi. Ändå skjuter vi på barnafödandet eller får inga barn. Jag tror alla hela tiden talar så mycket om recession, arbetslöshet och visstidsjobb att rädslan för att inte klara sig ekonomiskt tagit över, säger hon.
Rotkirch hälsar politikerna att speciellt för män tenderar familjebildning att hänga ihop med anknytningen till arbetsmarknaden. Arbetslöshet känns ofta som ett alltför stort hinder för att kunna bilda familj.
– Man kunde också stödja studerande som vill bilda familj tidigt. Nu närmast straffas de ekonomiskt.
Forskarna pekar på flera möjliga orsaker till att barnlösheten ökar. De talar om rädslan för att inte ha en lön att leva på, om att vi har regioner med mycket ojämnt antal män och kvinnor och att det ger svårigheter att träffa en partner som känns rätt. Alkoholkulturen gör att en del får svårt att hitta någon som vill bilda familj med en.
– Vi lever också i en individualistisk kultur där traditionella familjevärderingar har blivit svagare, säger Rotkirch.
– Att frysa ner äggceller i väntan på rätt partner får plats inom min etiska ram, men jag skulle inte rekommendera det som ett verktyg för karriärplanering, säger forskningsprofessor Anna Rotkirch på Väestöliitto och får medhåll av Anne-Maria Suikkari, överläkare på förbundets barnlöshetsklinik i Helsingfors.
– Det är varken okomplicerat eller billigt att frysa in äggceller. Det finns heller inga garantier för att cellerna är av god kvalitet, det kan man veta först när de ska användas, påpekar hon.
Infrysning är möjlig också i Finland, där mogna äggceller till exempel tagits tillvara av kvinnor med äggstockscancer.
Minst en privatklinik har erbjudit infrysning av äggceller för framtida bruk sedan i våras, men på Väestöliitto har ingen sådan infrysning utförts tills vidare.
– Processen med insamlandet, infrysningen, förvaringen och försöken med konstgjord befruktning kostar lätt 12 000 euro, säger Suikkari.
Världens första barn fött efter äggcellsnedfrysning föddes 1999.