Europa köpte Polens godkännande
Goda nyheter för klimatet, säger industrin och storföretagen efter att EU-toppmötet köpte Polens godkännande för uppgörelsen i Bryssel. EU saknar klimatambitioner och det ledarskap man stoltserar med, säger miljörörelsen.
Industrin hyllar den uppgörelse EU:s regeringschefer nådde för unionens klimatmål till 2030. Toppmötet i Bryssel valde natten till i går som väntat nästan samma linje som EU-kommissionen stakade ut förra vintern (se faktaruta). Utsläppen ska minska med 40 procent (över 40 om klimattoppmötet i Paris nästa år levererar ett ambitiöst globalt avtal).
– Paketet uppmuntrar alla länder att anstränga sig för att minska utsläppen. Med tanke på Europas ekonomiska tillväxt och sysselsättning är det viktigt att nå målet kostnadseffektivt, säger statsminister Alexander Stubb (Saml).
– Minst fyrtio procents utsläppsminskning är goda nyheter. Det skapar en bra grund för de internationella klimatförhandlingarna där EU visar vägen. Signalen är den rätta med tanke på EU:s trovärdighet och ledarskap, säger miljöminister Sanni Grahn-Laasonen (Saml).
Polen vars elproduktion till 90 procent bygger på stenkol hotade med veto, men ändrade sig efter att ha fått eftergifter. Polen får gratis krediter för flera hundra miljoner euro i utsläppshandeln plus ytterligare stöd för att förnya sin energiproduktion.
– Det garanterar att vårt elpris inte kommer att stiga. Jag lovade att vi inte skulle få någon extra börda och det får vi inte, säger premiärminister Ewa Kopacz.
- EU ska minska utsläppen av växthusgaser med minst 40 procent från 1990 års nivå (43 procent inom utsläppshandeln). Utanför utsläppshandeln är målet 30 procent jämfört med 2005 års, nationsvis fördelning av bördan avgörs senare.
- Andelen förnybar energi ska öka med 27 procent jämfört med 2007. Målet är bindande för unionen men inte för enskilda medlemsländer. Till exempel Finland och Frankrike kan välja kärnkraft så länge andra väljer mer förnybart.
- Energieffektiviteten ska förbättras med minst 27 procent jämfört med 2007. Detta är bara en rekommendation som inte är bindande.
- Bruket av biobränslen i trafiken ska främjas också efter 2020, oklart hur. Energimarknaden ska sammankopplas till minst 10 procent till 2020, 15 procent ska eftersträvas till 2030.
– Det är skandalöst. Regeringscheferna åkte till Bryssel för att enas om historiska klimatmål men beslutar sig för att ge gratis pengar till Europas mest förorenande kraftverk, säger Julia Michalak på Climate Action Network enligt The Guardian.
Industrin jublar
Här hemma är lobbyrörelsen splittrad. Industrin tackar för att Europas konkurrenskraft prioriteras, småföretagen klagar på för stor börda och miljörörelsen är besviken på ambitionsnivån.
– EU förbinder sig till sina långsiktiga klimatmål. Samtidigt sätts Europas konkurrenskraft och en säker energitillgång i främsta rummet, säger vd Juha Naukkarinen vid Energiindustrin.
Han betecknar utsläppsmålet som ambitiöst och som ett lockbete för energiindustrin att investera i utsläppssnål produktion. Han är nöjd med att de förnybara målen är underordnade utsläppsmålet så att nationella subventioner till förnybar energi inte förvränger marknaden eller underminerar utsläppshandeln.
För de sektorer som står utanför utsläppshandeln, exempelvis jordbruket, trafiken och merparten av Finlands små och medelstora företag, är klimatmålet en 30 procents minskning från 2005 års nivå.
– EU lägger en för stor del av bördan på branscher utanför utsläppshandeln där det är dyrare att strypa utsläppen. Tyngdpunkten borde ligga på utsläppshandeln, säger Eini Lemmelä, miljöekonom vid Företagarna i Finland.
"En dålig vits"
Greenpeace beklagar att toppmötet i slutskedet sänkte ambitionen för energieffektivitet från föreslagna 30 till minst 27 procent.
– Det är en svag öppning inför de globala förhandlingarna, och den beaktar inte klimatkrisens allvar och brådska. Lyckligtvis formulerades målet tvärtemot Finlands ståndpunkt till minst tjugosju procent, så att det går att bättra på framöver, säger Kaisa Kosonen som svarar för organisationens klimat- och energikampanj.
Hon betecknar målen för förnybar energi och energieffektivitet som en dålig vits och en broms för moderniseringen av Europas energisystem.