Konflikten överskuggar valet i västra Ukraina
I västra Ukraina är det fred, men samtidigt är kriget konkret verklighet. Skolbarn samlar in frivilliga donationer till armén. Internflyktingar från östra Ukraina ska integreras i samhället och skolorna jobbar med traumatiserade barn.
– Det är klart att vi vill hjälpa flyktingarna. Det är ju inte deras fel att det har blivit så här, säger Ihor Snacharik.
Han har precis lämnat in en jättesäck med barnkläder till mottagningscentrumet för internflyktingar i Ivano-Frankivsk.
Enligt inofficiella siffror har över sextusen personer från östra Ukraina flytt till denna västukrainska stad. Den officiella siffran är betydligt lägre, 2 471 personer.
– Alla vågar inte registrera sig. Många är rädda för att få problem när de återvänder hem, säger Julija Klita-Ferend som arbetar som volontär.
Oleksij Krutko och Jekaterina Protsenko har bott i Ivano-Frankivsk i några månader. De kommer från Krasnodon som ligger precis intill ryska gränsen i Luhanskområdet. Paret flydde i somras efter att Krutko hade tillfångatagits och misshandlats av separatisterna. Han fungerade nämligen som informatör åt ukrainska armén.
Både Oleksij och Jekaterina kan ukrainska och har inga problem med att klara sig i det huvudsakliga ukrainskspråkiga Ivano-Frankivsk. Ändå känner sig Oleksij Krutko som fångad i en rävsax.
– Hem kan vi inte återvända. Där vill folk tillhöra Ryssland, det vill inte vi. Men faktum är att jag inte känner mig hemma här i västra Ukraina heller. Här är tempot långsammare, de har fler helgdagar, lönerna är sämre, säger Oleksij Krutko.
Dessutom är han orolig över sina kamrater som också har hjälpt ukrainska armén och nu är fångar hos separatisterna.
– Jag har vänt mig till polisen med deras namn och var de är fångna, för att få dem ut därifrån. Men det är ingen som bryr sig. Det gör mig så besviken. De har kämpat för Ukraina men myndigheterna struntar i dem.
Kriget påverkar alla
Inför parlamentsvalet på söndag är kriget i östra Ukraina det allt överskuggande temat. På gågatan i Ivano-Frankivsk står valarbetare sida vid sida med volontärer som samlar in pengar till armén. Sextonåriga Vita Masljak har fått tillstånd av skolan att samla in pengar på skoltid.
– De frivilliga bidragen når fram, de statliga pengarna stjäls. Därför är frivilliga donationer till våra skadade soldater så viktiga. Jag hoppas att valet ska ändra på den här situationen och att vi äntligen ska bli av med korruptionen, säger Vita Masljak.
Också i skolorna är kriget ständigt närvarande. I en av stadens största skolor i centrala Ivano-Frankivsk träffar vi vice rektorn Olha Sjendryk som berättar att skolans traditionella festligheter helt och håller har ändrat karaktär i år.
– Den första september som är första skoldagen brukar alla ha med sig blommor till sin lärare. I år uppmanades föräldrarna att i stället skänka pengarna till armén. Vi har flera barn i vår skola som har kommit hit från östra Ukraina och vi jobbar med att integrera dem så smärtfritt som möjligt. Vi har uppmanat föräldrarna att inte uttala sig negativt om internflyktingarna, inte kritisera dem för att de talar ryska och motsvarande. Till barnen understryker vi konsekvent: vi är alla ukrainare.
Trivs i nya skolan
En av de nya eleverna är elvaåriga Jekaterina Ivanova från Luhanskområdet. Hon är glad och frimodig när HBL träffar henne.
– Jag var nervös inför skolstarten, jag kände ju ingen här och visste inte hur de skulle förhålla sig till mig. Men det har gått jättebra. Jag gillar min klassföreståndare och har fått flera kompisar. Ukrainskan är lätt, jag har ju läst ukrainska flera år i skolan därhemma.
Ivano-Frankivsk är en av de största städerna i västra Ukraina och de fosterländska känslorna är av tradition starka här. Extremhögerpartiet Svoboda har majoritet i stadsfullmäktige, precis som i grannstaden Ternopil. Men i de senaste opinionsundersökningarna har Svoboda rasat i hela Ukraina och mycket tyder på att det kommer att få betydligt färre mandat i nästa parlament.
Många väljare har dock fortfarande inte bestämt sig hur de ska rösta på söndag.
Kandidaterna utnyttjar kriget
– De huvudsakliga kandidaterna liknar alla varandra, med bakgrund i storföretag eller familjedynastier. Alla spelar på kriget, många skryter med att de har blivit skadade vid fronten. De försöker utnyttja patriotiska känslor och antagonism med Ryssland. Jag tycker de borde tala om vad de vill göra i parlamentet i stället, säger Ihor Bartkiv som är banktjänsteman. HBL träffar honom och hans familj hemma i deras nyrenoverade lägenhet i centrala Ivano-Frankivsk.
Hustrun Natalja Bartkiv tror inte att det här valet kommer att ändra på så mycket – trots att många bedömare anser det vara av yttersta vikt att Ukraina får ett nytt parlament.
– Kandidaterna i valet är samma som förr. Jag är i alla fall glad över en sak: Vårt land har förändrats sedan Majdan. Folk har blivit mycket bättre på att agera själva och försöka ändra på saker i stället för att klaga. Problemet är att politikerna inte har ändrats.
Flyktingarna i Ukraina och västra Ukraina
• Enligt FN:s flyktingkommission UNHCR finns det 417 246 så kallade internflyktingar i Ukraina, det vill säga personer som flyr striderna i östra Ukraina genom att flytta inom sitt eget land.
• Enligt samma källa befinner sig 373 990 ukrainska flyktingar i Ryssland och drygt 30 000 i Vitryssland.
• Västra Ukraina har varit ett av högerextremistpartiet Svobodas starkaste fästen. I förra parlamentsvalet fick Svoboda drygt tio procent, enligt den senaste opinionsmätningen som publicerades i Ukrainska Pravda i onsdags kommer det att få totalt 3,1 procent av rösterna. Det skulle innebära att Svoboda inte får några mandat i parlamentet eftersom röstspärren är 5 procent.
• Bedömare som HBL har talat med tror att Svobodas röster har gått till det nya partiet som leds av borgmästaren i Lviv, Samopomitj (Självhjälp), och populistpartiet Radikala partiet som leds av Oleh Ljasjko.