Finska smärtläkare hotar bli bristvara
Inom tio år når 62 av 101 finländska läkare med specialkompetens i smärtbehandling pensionsåldern. – Börjar unga läkare inte intressera sig för disciplinen väntar en katastrof, säger fysiatern och smärtläkaren Jukka-Pekka Kouri.
För tillfället deltar kring tio specialistläkare i åldern 35–45 i den minst två år långa påbyggnadsutbildningen i smärtlindring som Läkarförbundet och Föreningen för smärtforskning ansvarar för.
– Men det räcker inte för att hålla antalet specialister på nuvarande nivå. De här experterna kommer faktiskt att vara färre om ett tag, bekräftar Olavi Airaksinen, ordförande för den kommitté som styr fortbildningen.
Jukka-Pekka Kouri, som haft smärtlindring som specialitet i tjugo år och arbetar som överläkare på Invalidstiftelsens sjukhus Orton, säger ändå att trenden fortfarande går att vända och listar möjliga orsaker till ointresset för smärtlindring som specialitet.
– Sjukhusen har inte tillräckligt många tjänster att erbjuda. Smärtklinikerna är små och praktikplatserna få. Dessutom är arbetet med smärtpatienter rätt långsamt, kräver mycket pappersarbete och ger inga jourtillägg – det är alltså ingen ekonomisk guldgruva. Däremot är specialiteten givande för den som får tillfredsställelse av att kunna hjälpa. Att lindra smärta är belönande.
"Mer undervisning behövs"
Kouri, som var med om att grunda Föreningen för smärtforskning i Finland 1996, säger att traditionella specialiteter som fysiatri och reumatologi inte verkar intressera yngre läkare, medan kirurgi och ortopedi lockar.
– Alla medger att behandlingen av smärtpatienter är krävande, men lönen ligger på grundnivå. En läkarlön är alltid hyfsat bra, men jag förstår att en specialistläkare tvekar inför en tvåårig fortbildning som tvingar ner en på grundlön igen.
Enligt Kouri är undervisningen i smärtlindring för knapp under kandidatstudierna vid universiteten.
– Nivån varierar mellan fakulteterna, men kunde höjas. Ändå är läget bättre än förr. I dag finns trots allt en lärobok i ämnet.
Läkare med specialkompetens inom smärtlindring är efterfrågade bland patienter för sin djupa kunskap om smärta, men är också värdefulla för läkarkolleger och annan vårdpersonal. Kompetensen ger både kliniska färdigheter och en plattform för att undervisa och forska i smärta.
– Hundra smärtläkare i hela landet räcker inte för jourverksamhet, och behövs därför speciellt för att sprida smärtlindringskunskap till andra, säger Kouri.
Färre läkare förlänger köerna
När Kouri var med om att grunda den multiprofessionella smärtforskningsföreningen var läget ett annat än i dag.
– Då fick bara en bråkdel av patienterna ordentligt smärtlindring, nu är det ändå bättre, säger han.
Vad skulle du ändra om du fick ändra på något inom smärtlindringen i Finland?
– Jag skulle satsa mer på rehabiliteringen. Jag saknar den grupprehabilitering och de smärtkurser som Folkpensionsanstalten stödde förr. Nu går man hellre in och stödjer enskilda patienter, men kamratstöd i grupp är viktigt.
Kouri skulle också införa snabbare behandlingsstart.
– Genom att behandla akut smärta kan man hindra den att göra spår i hjärnan och blir kronisk. Vi kan få fantastiska resultat med en handled med nervsmärta om vi börjar behandla den inom några månader, medan resultatet aldrig blir bra om man låter den värka i tre år först. Det lönar sig att satsa på smärtlindring. Vi är ju faktiskt ett civiliserat samhälle som borde ta hand om sina smärtpatienter.
Liisa Sahi, ordförande för smärtföreningen Suomen kipu, säger att ett minskat antal smärtspecialister dramatiskt försämrar många finländares möjligheter till ett drägligt liv.
– Kronisk smärta definieras ännu inte som en särskild sjukdom och smärtpatienter möter fortfarande oförståelse också i vården. Jag hör om patienter som flyttas från smärtkliniker till primärvård och då råkar ut för att läkemedelsdoserna minskas utan att specialisten som ordinerat dem konsulterats, säger hon.
Svår smärta kan drabba i vilken ålder och socialgrupp som helst genom olyckor, sjukdomar eller våldshandlingar.
– Jag tror inte smärtkronikerna kommer att minska. Vi lever ju också längre och sjukdomar som för med sig smärta kommer med åldern, säger Sahi.
Smärtbehandling tar tid
I somras utsåg Suomen kipu Jukka-Pekka Kouri till Årets hjälpare, en hedersbetygelse från smärtpatienterna. Det var andra gången han tilldelades den utmärkelsen.
Hurdan är en bra smärtläkare?
– En människa som lyssnar, hör och uppmuntrar, men inte väjer för fakta. En som bryr sig om folk, svarar Sahi.
– En som behärskar sin specialitet, kan kommunicera med patienterna, känner glädje över att kunna hjälpa och tar sig tid att diskutera, svarar Kouri själv.
Kouri räknar med att cirka en miljon finländare i dag lider av artros, smärtsamma broskskador. 800 000 plågas av återkommande ryggsmärtor. Hundra smärtspecialister har inte en chans att behandla alla de patienterna på egen hand.
– Därför behövs fungerande konsultationsmöjligheter mellan primärvården och specialisterna och smärtkunskap på flera nivåer i vården. Till exempel sjukskötare specialiserade på smärtlindring är guld värda.