Dystra experter besökte riksdagen
Offentligt underskott, hållbarhetsgap och industriell kris. Beskrivningen av problemen i Finlands ekonomi lät bekanta när riksdagens finansutskott i går hörde ekonomiska experter. Någon snabb tillväxt är inte att vänta.
– De strukturella reformerna har framskridit dåligt under den nuvarande regeringen, det är egentligen bara pensionsreformen som tagit ett ordentligt kliv framåt och det är till stor del arbetsmarknadsparternas förtjänst.
Det anser professor Sixten Korkman, som i går talade i finansutskottet. Han och fyra andra ekonomiska experter försökte bland annat svara på frågor om hur den finländska tillväxten ser ut på tio års sikt, vilka reformer som behövs för att få fart på tillväxten och ifall det nu krävs mera åtstramning eller om stimulans är en bättre väg att gå.
Någon snabb tillväxt var det ingen av de fem ekonomerna som trodde på. Inte heller ansåg någon av dem att Standard & Poor’s sänkning av Finlands kreditvärdighet har någon större inverkan på vår ekonomi.
– Skälen till sänkningen är viktigare än följderna av den, konstaterade överdirektör Juhana Vartiainen på Statens ekonomiska forskningscentral, Vatt.
Pentti Haaparanta, professor i internationell ekonomi vid Aalto-universitetet, konstaterade att vi nu är inne i en recession som det tar längre att ta sig ur än depressionen på 1930-talet. Han ansåg att både Europeiska centralbanken ECB och EU-kommissionen från olika utgångspunkter fattat felaktiga beslut för att råda bot på situationen.
Positivt i Sverige
Haaparanta använde också uttryck som att kroniskt spara för mycket för att förklara läget. Enligt honom finns ingen lösningsmodell i något annat land som passar för att råda bot på de finländska problemen. Alla lösningar är egentligen en kombination av många olika modeller, konstaterade han.
Den bild av Finlands ekonomi de tre tillsammans med forskningsdirektör Markku Kotilainen på Näringslivets forskningsinstitut Etla och docent Jaakko Kiander målade upp var allt annat än ljus. Strukturella reformer är ett måste, liksom det är nödvändigt att minska den offentliga sektorn andel av bnp, men det här är åtgärder som verkar först på lite längre sikt, påpekade ekonomerna.
Ingen av dem trodde på att en snabb och betydande åtstramning nu skulle föra något gott med sig.
– Det är inte fiffigt att genomföra för stora nedskärningar just nu. Man borde hitta en balans mellan att stimulera och skära på ett vettigt sätt, säger Sixten Korkman.
Att Sverige klarat sig så mycket bättre ekonomiskt än Finland förklaras enligt Vartiainen inte enbart av att Sverige står utanför eurozonen. Också till exempel en starkare efterfrågan på den svenska hemmamarknaden har hållit ekonomin i gång på ett annat sätt än i Finland.
– I Sverige förfaller man inte heller till samma dysterhet som i Finland utan förhåller sig sorglösare till framtiden, säger Vartiainen.