Finland behöver mera energi
Ny kärnkraft och biobränslen utesluter inte varandra, anser finländska politiker. Det stängs så mycket elproduktionskapacitet i Finland de närmaste åren att situationen om 20 år ter sig dyster, anser Energiindustrin.
Finland klarar sig bra utan mera kärnkraft, anser De gröna som för en dryg vecka sedan publicerade sitt alternativ till Fennovoimas planerade kärnkraftverk i Pyhäjoki.
Det ser dystert ut vad elproduktionskapacitet i Finland beträffar och riksdagen borde därför få ta ställning till två nya kärnkraftverk, anser Energiindustrin. Både Fennovoima i Pyhäjoki och en fjärde reaktor för Industrins Kraft i Euraåminne behövs, anser industrin.
Diskussionen om hur Finland ska klara sin framtida energiförsörjning pågår lika intensivt här som i Sverige. I morgon kommer den kommitté regeringen tillsatt för att grunna på det som kallas en energi- och klimatvägkarta fram till 2050 att lägga fram sitt förslag. Tanken är att staka ut vägen mot ett kolneutralt Finland.
– Det försvinner mycket kapacitet från den finländska elmarknaden de kommande åren, säger vd för Energiindustrin Juha Naukkarinen.
Naukkarinen konstaterar att Fortums kärnkraftverk i Lovisa enligt nuvarande planer stängs 2027 och 2030. Också annan kapacitet försvinner, delvis för att den blir föråldrad, dels för att den är olönsam. Därför behövs ny kärnkraft, anser han.
– Vindkraft och solkraft behövs också, men de ger inte den kontinuerliga baskraft som behövs, säger Naukkarinen.
De gröna tror på möjligheterna att bygga ut inhemsk, förnybar energi just genom bioenergi, vindkraft och solkraft. Hälften av vårt framtida energibehov kunde täckas med hjälp av det, anser De gröna. Den andra hälften av det man räknat som ett ökat behov försvinner genom en effektivare energianvändning.
Stor import
Finland och Sverige har olika utgångspunkter för sin energiförsörjning, konstaterar Naukkarinen. I Sverige finns mycket vattenkraft som fungerar både som baskraft och som regleringskraft för till exempel vindkraften.
– Sverige har också uppgraderat sina kärnkraftverk trots att inga nya kraftverk har byggts, påpekar han.
Finland importerar omkring en femtedel av sin el och enligt stamnätsbolaget Fingrid ökar behovet av elimport. Importmöjligheter finns från Sverige och Norge, men också från Estland och Ryssland.
– Eftersom det finns gott om vattenkraft i Sverige och Norge har det mesta av importen i år kommit där- ifrån, konstaterar Naukkarinen.
Det är inte bara i Finland och Sverige framtida energilösningar är aktuella. EU-länderna ska försöka enas om sina nya energi- och klimatmål vid sitt toppmöte nästa vecka.
EU behöver en gemensam strategi inför det globala klimatmötet i Paris i slutet av nästa år, men frågan har skjutits upp först på grund av finanskrisen och sedan på grund av krisen i Ukraina.
Bland de frågor som måste lösas är hur ansvaret för utsläppsminskningen ska fördelas mellan medlemsländerna. Länderna är oeniga om principerna, om utsläppen ska minskas där de är som störst, eller om varje land ska minska sina utsläpp i förhållande till bnp.