”Otroligt att flytta platser till Vasa”
Frustrationen är stor bland lärare som inte kom in till Åbo Akademis kompletteringsutbildning för klasslärare i Helsingfors.
Hanna Iiskola skräder inte orden gällande Åbo Akademis behörighetsgivande klasslärarutbildning i Helsingfors.
– Jag förstår inte hur man kan ta in nio studerande i Helsingfors och flytta elva studieplatser till Vasa. Helt otroligt! Jag vill veta vad ministeriet kommer att göra åt saken.
Iiskola, som har en pedagogie kandidatexamen inom barnpedagogik, tycker nämligen att hon hör till de personer som borde gå den behörighetsgivande utbildningen.
Hon är inne på sitt elfte år som klasslärare i Kvarnbackens skola i Borgå. Men eftersom hon saknar behörighet tjänar hon hundratals euro mindre per månad, och kan inte få en fast tjänst.
– Jag brinner verkligen för det här jobbet, jag älskar att undervisa. Det är härligt när något går upp för barnen. Jag vill bli behörig för att vara jämställd med mina kolleger.
För Iiskola, 40, har det aldrig varit ett alternativ att flytta till Vasa för att studera. Hon började vikariera som lärare efter att det första barnet fötts.
– Min man är företagare och vi har två barn, jag behövs hemma hela tiden.
Visst har hon sneglat på möjligheterna att studera på finska. Men eftersom det varit mycket tal om en svensk utbildning i söder de senaste åren har hon valt att vänta på ett studiealternativ på modersmålet.
Hon kan inte förstå varför Åbo Akademi inte erbjuder distansstudier.
– Man måste åka upp till Vasa för att pyssla för att bli behörig i småslöjd. Pedagogiska fakulteten har inte utvecklat sin lärarutbildning sedan 1980-talet. Det är trettio år sedan.
Verkligheten i skolorna kräver enligt henne en annan typ av kunnande i dag. Läraren jobbar med svåra barn och svåra familjer.
– Om man har jobbat som lärare i tio tjugo år måste något kunna räknas till godo. Inom andra yrken finns det läroavtal, men inte för lärare, säger Iiskola.
Valde att inte söka
Christina Sandström som är inne på sitt nionde år som klasslärare i Sjökulla skola i Kyrkslätt är också pedagogie kandidat och barnträdgårdslärare till utbildningen. Inte heller hon antogs till ÅA:s utbildning.
– Jag trodde att utbildningen ordnades för att råda bot på lärarbristen i södra Finland. Då är det konstigt att elva platser flyttas till Vasa.
Sandström skulle gärna studera, i synnerhet teori. Men precis som för Hanna Iiskola är hennes främsta motivation behörigheten.
– Nu måste jag söka jobb varje år, och kommer det en behörig kandidat går den före. Det här skulle ha varit rätt tid för kompletteringsutbildning, säger Sandström.
Pia Saramo har undervisat i grundskolan och gymnasiet tre år på heltid, och föreläst i pedagogik. När hon hörde om ÅA:s utbildning upplevde hon att det är hennes chans att bli behörig lärare.
– Då var jag modersmålslärare i svenska i Franska skolan och skulle ha haft en chans att kombinera jobb och studier.
Men när Saramo, pedagogie magister från Helsingfors universitet, såg ÅA:s antagningskriterier valde hon att inte ens söka till utbildningen och jobbar nu på Statistikcentralen.
– Mina studiekompisar gick en utlokaliserad kompletterande utbildning i Helsingfors. Det ställdes inga sådana här krav på dem, men i dag är de lärare och har bra jobb. Alla elever är betjänta av att ha behöriga lärare, säger Saramo.
Hanna Iiskola sökte till den utlokaliserade utbildningen år 2004.
– Då hade jag inte hade tillräckligt med lärarerfarenhet, annars skulle jag ha antagits. Nu 2014 har jag erfarenhet men min pedagogie kandidatexamen räcker inte.