Arbetslös på deltid allt vanligare
Arbetslösheten har sakta stigit i Finland. Det som ökat mera är undersysselsättningen och den dolda arbetslösheten.
Mängden deltidsarbetslösa stiger till exempel eftersom butikernas kassapersonal får färre arbetstimmar än tidigare. Arbetsgivare gör också gärna arbetsuppdrag som tidigare varit heltidsuppdrag till deltidsuppdrag.
– Ifall antalet arbetstimmar i arbetskontraktet är flexibelt kommer företagen att använda det som en buffert ifall efterfrågan varierar, säger Servicefacket PAM:s ekonom Sampsa Hamarila.
Han menar att mängden arbetstimmar sjunkit tydligt både inom gross- och detaljhandeln.
Dold arbetslöshet handlar om människor som vill arbeta, men av en eller annan orsak slutat söka arbete.
– Att den dolda arbetslösheten stigit kan bero på att människor blir passiverade och frustrerade, säger huvudekonom Pasi Kuoppamäki på Danske Bank.
Unga och gamla dolda arbetslösa
Största delen av de dolda arbetslösa hittas i de yngsta och de äldsta åldersklasserna. De unga kan fortsätta studera även om de egentligen skulle vela arbeta. De äldsta åldersgrupperna har gått i pension trots att de känner sig arbetsföra. I alla åldersklasser är den vanligaste orsaken att man inte tror att det finns tillgängliga arbetsplatser.
Mängden dolda arbetslösa närmar sig redan mängden arbetssökande arbetslösa.
Det fanns 149 000 dolda arbetslösa i augusti i år. För ett år sedan var antalet 116 000 enligt Statistikcentralen. Det är en ökning på 28 procent.
I augusti var 197 000 personer öppet arbetslösa enligt en arbetskraftutredning baserad på sampling gjord av Statistikcentralen. Antalet har ökat med 3,2 procent på ett år.
Räknar man med de dolda arbetslösa finns det 346 000 arbetslösa i Finland.
Arbets- och näringsministeriet uppger att det finns 319 000 arbetslösa i Finland. Dessa siffror baserar sig på mängden personer som anmält sig som arbetssökande hos arbets- och näringsbyråerna.
Värst för servicebranschen
I fjol gick man stora samarbetsförhandlingar speciellt inom skogs- och metallindustrin, men också inom it-branschen och handeln.
– Nu stiger privata branscher tydligare fram i statistiken, säger Tytti Jäppinen, statistik- och sysselsättningsexpert vid FFC.
Fenomenet skvallrar om en lång recession och om att den inhemska konsumtionen sjunkit.
Arbetslösheten inom service- och försäljningsbranschen har stigit med 14 procent under ett års tid, säger Petri Syvänen, Näringsministeriets förhandlingsman. De näst värst drabbade är specialisterna och experterna. Bland dem har den relativa arbetslösheten stigit med 13 procent.
Däremot har arbetslösheten bland process- och logistikarbetare stigit med endast 6–7 procent.
– Recessionen slog först till mot exporten, sedan spred den sig till handeln, servicen och den allmänna sektorn, säger Syvänen.
Lite färre förhandlingar
Enligt information FFC samlat från olika källor har 8 702 arbetstagare sagts upp efter samarbetsförhandlingar under det här året fram till slutet av september. Det är 300 personer färre än under samma tid i fjol. Behovet av att minska på personalen som angetts vid inledningen av samarbetsförhandlingar har också varit litet mindre än i fjol.
– Å andra sidan har samarbetsförhandlingar inletts och nya fall av uppsägningar uppdagats. Så totalt rör det sig om ungefär liknande siffror som i fjol, säger Jäppinen.