Oro över hotad valstatistik
Sparkrav tvingar Statistikcentralen att skära ner sin statistikproduktion. Bland annat valstatistiken är hotad. – Det är katastrof för oss forskare, säger statsvetaren Lauri Karvonen.
Nedskärningsbehovet på Statistikcentralen är cirka 4 miljoner euro. Enligt generaldirektören Jarmo Hyrkkö kan ett så stort belopp inte sparas bort utan personalminskning.
– Följden då blir att vi inte har tillräckligt med experter för att sköta nuvarande uppgifter. Situationen är beklaglig.
Efter att ha kartlagt läget har Statistikcentralen gjort upp en gallringslista. Valresultaten i riksdags-, EU-parlaments-, president- och kommunalval hör till den statistik verket är redo att slopa från början av nästa år. Därutöver finns en lång rad poster som berör rättsväsendet samt ekonomisk statistik som konkurser och företagssaneringar, patent och nya beställningar till industrin.
Listan har presenterats för centrala användargrupper som nu har möjlighet att ge respons. Vilken statistik som ryker blir klart i novemb- er.
– Valen är svåra, allt vi producerar har sina användare, säger Hyrkkö.
Vädjan från riksdagen
Politiker och forskare har reagerat på planerna att lägga ner valstatistiken. I går kom riksdagsgruppernas ordförande med vädjan om att dra tillbaka planerna.
– Tillräcklig och opartisk faktainsamling är en grundförutsättning för ett demokratiskt beslutsfattande, något som inte får äventyras, heter det i gruppordförandenas vädjan.
Vid Åbo Akademi säger professor Lauri Karvonen att ett slopande av valstatistiken vore en katastrof för forskningen.
– Vi forskar i de politiska strömningarna i samhället, hur de förändras över tid och vad som driver förändringarna. Sådana frågor går inte att besvara utan en tillförlitlig och jämförbar valstatistik.
Han jämför situationen med om medicinarna fråntogs sin statistik över olika sjukdomar och hur det skulle försvåra deras forskning. Men enligt Karvonen berörs inte bara forskarna, utan alla medborgare.
Han säger att ett slopande vore anmärkningsvärt med tanke på att Finland har en enhetlig och jämförbar valstatistik ända sedan 1906, vilket hör till de längsta i världen. Enligt Karvonen var upptakten till välfärdssamhället att de nordiska länderna insåg behovet av heltäckande kunskap om hur samhället ser ut på olika punkter.
– Utan den kunskapen går det inte att utforma en politik av det slag som nu bär upp den universella välfärdsstaten. Här är den demokratiska komponenten, folkets deltagande i politiska processer, en väsentlig del.
Enligt Statistikcentralens Jarmo Hyrkkö vore det i princip möjligt att ta betalt för tjänsterna, men eftersom statistik av tradition är allmännyttig information som förväntas vara gratis, kan det bli svårt.