Kolumn: Tala nu eller tig i fyra år till
Det är val snart! Vem bryr sig? Senast var det cirka 17 procent av de röstberättigade som brydde sig.
I församlingsvalet om en dryg månad utses medlemmarna i kyrkofullmäktige och församlingsråden. Det är de organ som konkret fördelar skattemedlen i församlingen. Det är de som påverkar viktiga personval i kyrkan. Det är de som leder innovationen och den eventuella förnyelsen av vår kyrka.
Trots att listan på viktiga uppdrag är lång som Nilen har valdeltagandet varit uselt. För fyra år sedan använde endast var sjätte röstberättigad medlem sin rösträtt. I församlingsvalet har medlemmar som är 16 år eller äldre rätt att rösta. Fortfarande hör nästan fyra av fem finländare till kyrkan.
I kombination med eldfängda mediefrågor som förhållandet mellan kyrka och stat, kvinnliga präster och samkönade äktenskap, ter sig finländarnas ointresse att påverka de här frågorna obegripligt.
Men samtidigt är det helt begripligt. Kyrkofullmäktige och församlingsråden är anonyma organ, som få finländare har kontakt med. Många känner helt enkelt inte till kandidaterna eller vad de står för.
Från kyrkans håll har även ett anklagande finger riktats mot oss inom medierna. Varför skriver vi endast om missförhållanden inom kyrkan? Varför noterar vi inte kyrkans helhetsroll i samhället?
På HBL tänker vi göra något åt saken. I samarbete med MTV3 och kyrkan öppnar vi inom kort ett digitalt kandidattest där man kan spegla sina egna värderingar och preferenser mot kandidaternas i den egna församlingen.
Hur skulle du fördela kyrkoskatten? Vilken åldersgrupp skulle du satsa mest på? Ska kyrkan synas i skolorna? Borde kyrkan viga personer av samma kön till äktenskap? Är det bra att kvinnor kan vara präster? Ska kyrkan ägna sig åt internationell katastrofhjälp?
Mari Leppänen, som är projektansvarig för årets församlingsval, berättar för FNB (i HBL 26.9) att man den här gången också har uppmuntrat kandidaterna att uppge eventuell politisk partitillhörighet och medlemskap i väckelserörelser eller andra intressegrupper. Kandidater som öppet bekänner färg skapar större möjligheter för finländarna att på riktigt påverka kyrkans framtida vägval.
Men frågorna i HBL:s kandidattest är inte enbart relevanta för alla som tänker lägga sin röst i valet den nionde november. Frågorna är förhoppningsvis lika relevanta för alla som enbart vill pejla sina egna värderingar i kyrkorelaterade frågor. Eller för att granska vad majoriteten av kandidaterna står för.