Hon tar in nya idéer i svensk utrikespolitik
Populär och orädd. Så beskrivs Sveriges nya utrikesminister Margot Wallström. Men frågan som alla ställer sig nu är: Kommer hon att ändra på landets utrikespolitik?
STOCKHOLM I fem dagar har Margot Wallström hunnit sitta som utrikesminister i Sverige innan hon besöker Finland i dag.
Under de fem dagarna har hon redan hunnit bli rubrikernas kvinna i internationella medier. Margot Wallström fick sitt första eldprov nästan innan hon hann sitta ner på sin nya ministerstol.
Skälet var att statsminister Stefan Löfven samma dag som han presenterade sin nya regering också sade att Sverige har för avsikt att erkänna Palestina som stat. Utspelet kom som en rejäl överraskning och gav eko internationellt.
- Margot Wallström är född den 28 september 1954 i Kåge i Skellefteå kommun.
- Hon är gift med Håkan och har två vuxna söner, Viktor och Erik. Hemmet ligger i Hammarö utanför Karlstad.
- Wallström gick med i partiet som ung och blev ombudsman i ungdomsförbundet 1974.
- År 1979 blev hon riksdagsledamot, 25 år gammal och 1988 blev hon biträdande civilminister. Hon blev socialminister 1996.
- År 1999 utnämndes hon till EU-kommissionärer för miljöfrågor och 2004 till vice ordförande för EU-kommissionen med ansvar för kommunikation och strategifrågor.
- Mellan 2010 och 2012 var Wallström särskild representant för FN:s generalsekreterare med ansvar för frågor kring sexuellt våld i krig och konflikter.
- Hon har i flera repriser ombetts bli partiledare för Socialdemokraterna, men alltid tackat nej.
Israel gick i taket och även USA uttryckte missnöje. Och mitt i stormen satt Wallström, och sade så här:
– Det är inte USA som bestämmer vår politik.
Ett uttalande som inte gick obemärkt förbi. Det, tillsammans med Wallströms konstaterande på Twitter, "nytt ledarskap och nya idéer på UD, en ny roll för Sverige i världen", har fått bedömare att fråga sig om Sveriges utrikespolitik förändras efter att Socialdemokraterna tagit över makten.
Socialdemokraten Ulf Bjereld, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, säger så här:
– Det är en spännande fråga och det är många som undrar över det. Under alliansregeringen, men även socialdemokratisk utrikespolitik under Göran Persson, gick väldigt mycket under EU-paraplyet. Det var svårt att urskilja en särskild svensk utrikespolitik från EU:s gemensamma utrikespolitik. Men det har inom socialdemokratin och från socialdemokratisk ledning på senare tid talats mycket om att Sverige måste ha en egen självständig röst.
Kan Palestina-utspelet vara ett tecken på det?
– Ja, det tycker jag. Det kom så tidigt och man valde att inte backa. Man hade ju kunnat tona ner det och säga att vi inte vet när vi ska erkänna och så. Men nu har man i kompletterande uttalanden varit mycket tydlig med att man kommer att erkänna Palestina innan det finns en förhandlingslösning.
Populär minister
Får man tro de omdömen som ges om Margot Wallström så rider hon ut Palestina-stormen utan allvarligare ärr. De som känner henne beskriver henne som orädd och som en person som inte skyggar för konflikter.
Hennes bråk med dåvarande statsminister Göran Persson blev till exempel mycket omskrivna när det begav sig och Wallström har inte stuckit under stol vad hon tyckte om Perssons auktoritära ledarstil.
– En kvinna som inte sitter kvar där man sätter henne, skrev Veckans Affärer om henne i ett stort porträtt för drygt ett år sedan.
Ulf Bjereld säger att folk också ofta beskriver henne som positiv, sympatisk, hederlig och rejäl.
Och så är hon populär, vilket Stefan Löfven väl visste när han tog in henne i valkampen, bara en månad före riksdagsvalet tidigare i höst.
Själv säger Margot Wallström att det beror på att hon varit utomlands så länge, en förklaring som också Ulf Bjereld instämmer i, även om han menar att det också innebär att man inte riktigt vet vad hon står för.
– Hon har varit borta från svensk politik i många, många år. Det gör att en del av hennes popularitet paradoxalt nog kan förklaras med att hon inte varit närvarande och inte har slitits ner i vardagspolitiken.
I 16 år har hon varit borta från dagspolitiken. Efter att hon 1999 blev vald till EU-kommissionär med ansvar för miljöfrågor har hon mestadels jobbat utomlands, senast inom FN med fokus på sexuellt våld mot kvinnor i krig och konflikter.
Vilka är då hennes starka sidor i utrikespolitiken?
– Jag tror att hon har ett stort internationellt kontaktnät och att hon kan den internationella scenen efter alla sina år som EU-kommissionär och andra uppdrag, så hon är trygg och säker i internationella sammanhang, säger Ulf Bjereld.
– Jag tror också att hon är ganska okänslig för press och stress. Hon tar det rätt lugnt, hon håller lite distans både till politiken och till sig själv. Hon tar inte så illa vid sig.
Ulf Bjereld drar paralleller till förre utrikesministern Carl Bildt.
– Det de har gemensamt, tror jag, är att båda har lite teflon. Carl Bildt hade ju väldigt mycket teflon. Alla skandaler, allting, rann av honom.
Men där kanske likheterna tar slut. Eller. Margot Wallström sade nyligen själv i Dagens Nyheter så här:
– Jag är en egen person med en egen karriär och jag står i mina egna skor. Det som förenar mig och Carl Bildt är engagemanget.
Carl Bildt har nästan gjort ett varumärke av att driva utrikespolitik på Twitter och via sin blogg. Ulf Bjereld tror inte att hans efterträdare blir lika aktiv där.
– Jag tror att Margot Wallström kommer att vara lite mera återhållsam i sina mediekontakter.