De läser hjärnans kartsystem
Årets Nobelpris i medicin går – precis som i fjol – till tre olika forskare. Norska May-Britt och Edvard I Moser och amerikansk-brittiska John O'Keefe har alla ägnat sig åt frågan om hur hjärnan ser till att vi hittar rätt i rummet.
En knapp timme efter budet om att paret Moser tilldelats Nobelpriset i medicin tillsammans med en amerikansk-brittisk veteran på neurovetenskap, är Eero Castrén, professor i neurovetenskap vid Helsingfors universitet, i färd med att knacka ner ett grattismejl till de norska kollegerna.
– Det här hade jag inte tippat på, men det är ju fint, säger han.
Under de senaste två åren har Castrén haft May-Britt och Edvard I Moser på föreläsningsbesök i Helsingfors i två omgångar. Under en kurs i nervsystemets utveckling föreläste May-Britt Moser om hur djur lär sig kartlägga sin omgivning och hur man kan iaktta kartsystemet i gnagares hippocampus – det ställe av grå hjärnsubstans som brukar kopplas ihop med bland annat lokalsinnet.
Platsceller och rutceller
Paret Moser ägnar sig åt en fortsättning på den forskning som John O'Keefe var inne på redan i slutet av sextiotalet. O'Keefe var från början intresserad av hur hjärnan kan styra beteenden och kunde snart se att vissa enskilda nervceller hos försöksråttor aktiverades varje gång djuren sprang över en bestämd plats i rummet. Därefter kunde han visa att de här så kallade platscellerna aktiveras så att de bygger upp en inre karta av rummet åt råttan. Han såg också att olika omgivningar aktiverade olika kombinationer av platsceller och kom till att det här gör att minnen av rummet lagras hos djuret.
- På tisdag delas Nobelpriset i fysik ut. Nobelkommittén räknar med att kunna offentliggöra uppgiften tidigast kl. 12.45.
- På onsdag får vi veta vem som tilldelas Nobelpriset i kemi kl. 12.45.
- På torsdag är det dags för att dela ut Nobelpriset i litteratur kl. 14.
- På fredag offentliggörs vem som får Nobels fredspris kl. 12.
-
På måndag den 13 oktober får vi veta vem som får Nobelpriset i ekonomi kl. 14.
Källa: nobelprize.org
När May-Britt och Edvard I Moser – mer än trettio år senare – kom på de så kallade rutcellerna, nervcellerna som skapar ett koordinatsystem för att bestämma positionen, hade man plötsligt ett slags gps-system på plats.
John O'Keefe är född i New York, doktorerade i Montreal i Kanada och arbetar som professor i neurovetenskap vid University College i London.
May-Britt och Edvard I Moser är norska medborgare och forskar vid Teknisk-naturvetenskapliga universitetet i Trondheim.
– Det är fantastiskt vilken verksamhet de byggt upp i en så avlägsen stad som Trondheim på bara tio år. De har lyckats genom att själva vara så duktiga att de samlar andra begåvade forskare kring sig. Vi hör så ofta att man inte kan förvänta sig forskning på toppnivå i Finland för att vårt geografiska läge är så besvärligt, men Mosers motbevisar sådana teser, säger Castrén.
Grund för alzheimerforskning
Att man kan förstå sig på hjärnans positioneringssystem ger hisnande framtidsperspektiv. Att kunna se hur nervceller samarbetar för att utföra komplicerade kognitiva uppgifter kan också leda till förståelse för andra viktiga processer, som hur människan tänker och planerar.
– Man kan bland annat tänkas ha nytta av informationen vid operationer i hjärnan. Om man vet tillräckligt om var positioneringssystemet ligger kan man kanske undvika att skada en del vitala funktioner, säger Castrén.
Forskningen som nu belönas är grundforskning, men antas kunna ha betydelse också för till exempel kunskapen om alzheimer. De som drabbas av sjukdomen får ofta skador på just hippocampus och närliggande områden i ett tidigt skede och förlorar sin orienteringsförmåga.