Försvaret behöver mångmiljardsatsningar

Nu får det räcka med besparingar, anser riksdagens parlamentariska utredningsgrupp för försvaret. Gruppen föreslår att försvarets årliga materialbudget höjs med cirka 50 miljoner euro 2016 och stegvis upp till 150 miljoner euro fram till 2020.

Annars försämras Finlands förmåga att försvara sig redan om några år, varnar gruppen.
– Det här är en ganska allvarlig sak. Vi kan inte komma undan den genom att intala oss själva att mindre är mer, sade gruppens ordförande Ilkka Kanerva (Saml) när rapporten presenterades i riksdagen i går.

Krisen i Ukraina och de försämrade relationerna mellan Ryssland å ena sidan och EU och Nato å andra sidan ligger bakom bedömningen. Kanerva säger att krigens natur har förändrats.
– Tiden vi har att höja beredskapen kommer att förkortas radikalt.

Vänsterförbundet lämnade en avvikande mening till den parlamentariska gruppens rapport.

– Jag anser att man överdramatiserar läget när man konstaterar att försvarets anslag är på miniminivå och att den endast kan sköta sin uppgift några år framåt, sade Annika Lapintie (VF) i riksdagen.
De gröna i sin tur håller med om lägesbedömningen men anser att besluten om tilläggsresurserna ska fattas först efter riksdagsvalet. Resten av riksdagspartierna ger sitt fulla stöd till slutsatserna.

Israel kan inte uteslutas
Utöver den årliga höjningen behövs investeringar i helt annan storleksklass. Bland annat ska Hornetplanen senast 2030 ersättas med nya jaktplan - en investering på cirka sex miljarder euro, enligt försvarsminister Carl Haglund (SFP).

Marinen behöver nya stridsfartyg som inte heller ryms inom den vanliga budgeten.
Om man inte gör dessa investeringar blir det svårt att upprätthålla Finlands försvarsförmåga, säger Haglund. Han betonar att frågorna måste lösas redan i början av nästa regeringsperiod.

I somras kritiserade många Finlands vapenhandel med Israel. Israel genomförde då sin senaste operation mot Gaza där hundratals civila dödades.
Israeliska företag tillverkar inga egna jaktplan och är därför inte aktuella för att ersätta Hornetplanen. Däremot kan israeliska vapensystem och elektronik sannolikt utnyttjas i de amerikanska och europeiska planen. De kan också erbjuda Finland annat försvarsmateriel.

– Krisen som vi bevittnade under sommaren har viss inverkan på Israels möjligheter att sälja sina produkter, säger Carl Haglund.

Enligt honom är det mycket osannolikt att Finland gör några införskaffningar från Israel i nära framtiden. Han konstaterar ändå att Israel inte kan uteslutas från upphandlingarna så länge landet inte finns på EU:s och FN:s svarta lista.

Under de senaste åren har Finland köpt spaningsdrönare och kamouflagenät från Israel. Det finns en option på att köpa fler kamouflagenät för tiotals miljoner euro.
Enligt Haglund utreder man andra leverantörer, och det är osannolikt att optionen ska utnyttjas just nu.

Ingen ny Nato-linje
I förrgår kom nyheten om Utrikesministeriets Nato-analys. Ett Nato-medlemskap skulle göra mycket för att klargöra Finlands ställning, konstaterar ministeriets tjänstemän i sin framtidsöversikt. Utrikesminister Erkki Tuomioja (SDP) tog avstånd från analysen.

Både Carl Haglund och Ilkka Kanerva välkomnar skrivningen.
– Jag tycker att det är fräscht med ett linjepapper som vågar ta ställning och tänka nytt, säger Haglund.

Han anser ändå inte att pappret ska ses som en politisk riktlinje.

Seppo Kääriäinen (C) däremot ser formuleringen som en del av en längre utveckling.

– Man frågar sig vad som händer bakom kulisserna, sade Kääriäinen i riksdagen.

Han konstaterar att både nuvarande och förra statsministern samt försvarsministern är för Finlands Nato-medlemskap.
Den parlamentariska gruppen tog inte ställning till ett eventuellt Nato-medlemskap.