Nato får ny chef i turbulent tid
Norges tidigare statsminister Jens Stoltenberg som på onsdag tar över som Natochef vill "ta hem" militäralliansen till Europa. Men utvecklingen i världen kan kräva något annat.
– Ja, Nato flyttar hem, även om det förstås kan dyka upp kriser utanför Europa som kräver Natos närvaro eller deltagande, sade Stoltenberg i en intervju med den svenska nyhetsbyrån TT tidigare i år.
Då var inte vidden av Ukraina-krisen känd och extremiströrelsen Islamiska staten (IS) var relativt okänd.
Hittills under året har Natos tydligaste konfrontation otvetydigt varit mot Ryssland. Flera bedömare har lyft fram den norska politikerns erfarenhet av att lösa konflikter med Ryssland i sin tidigare roll som norsk politiker.
Hotbilder
Den kollektiva säkerheten i Europa har varit Natos traditionella roll, men frågan är om den räcker för att Nato ska fortsätta vara relevant för USA, som står för lejonparten av alliansens resurser.
– Det finns frågetecken om USA nöjer sig med ett Nato som bidrar till den europeiska säkerheten, men inte bidrar till regional eller global säkerhet, säger Erik Brattberg, säkerhetspolitisk analytiker vid tankesmedjan Atlantic Council i Washington.
USA har också flera gånger kritiserat sina europeiska allierade för att inte prioritera försvaret i sina budgetar. Minskade försvarsbudgetar påverkar ländernas och Natos förmåga att ha fler strängar på sin lyra. Länderna i
Europa har dessutom olika uppfattningar om vilka hotbilder som ska prioriteras.
Av föregångaren Anders Fogh Rasmussen får Stoltenberg rådet att vara "mer general än sekreterare".
Rasmussen har uppmärksammats för sin offensiva ledarstil men vill inte bli kallad hök.
– Självfallet ska man representera alla 28 länder, men samtidigt är det viktigt att generalsekreteraren är en drivande kraft i utvecklingen av alliansen, säger han i en avskedsintervju för norska nyhetsbyrån NTB.
Under Rasmussens tid utförde Nato stridsinsatser i Afghanistan och Libyen – frågan är om Stoltenberg kommer att ställas inför liknande scenarion.
Konsensus
I slutänden är ändå generalsekreterarens makt begränsad: Nato styrs av beslut som fattas enhälligt av medlemsländerna. Förutom generalsekreteraren finns även en militär chef, som sedan drygt ett år är den fyrstjärnige amerikanske generalen Philip Breedlove. Generalsekreterarens roll är att vara mer av en förhandlare och talesperson än beslutsfattare.
– Möjligtvis kan det bli en nyansskillnad (med Stoltenberg), men Natos policy kommer nog inte att ändras, säger Erik Brattberg.