"Oetiskt låta barnen lida när klyftorna växer"
Välfärdsskillnaderna i det finska samhället bekymrar generaldirektör Juhani Eskola på Institutet för hälsa och välfärd, THL.– Speciellt barnen lider när klyftorna vidgas. Det är djupt oetiskt, säger han.
Om man jämför de rikaste finländarna med de fattigaste är skillnaden i livslängd sju år för kvinnor och tretton för män. Välfärd skyddar.
De två senaste regeringsprogrammen har slagit fast att de sociala klyftorna behöver minskas och utslagning förebyggas.
- Institutet för hälsa och välfärd, THL, är ett forskningsinstitut som har i uppgift att främja hälsa och välfärd, förebygga sjukdomar och sociala problem samt att utveckla social- och hälsotjänsterna i Finland.
- Institutet grundades 2009 när Folkhälsoinstitutet och Forskningscentralen för social- och hälsovården (Stakes) slogs samman. THL lyder under Social- och hälsovårdsministeriet.
- THL forskar, informerar, för statistik och agerar som sakkunnig i frågor om bland annat vacciner, folkhälsoarbete, mentalvårdsarbete och genteknik.
- Personalen på cirka 1300 arbetar på sju olika orter i Finland.
– Och då behöver vi se på hur barnen har det. Ska vi minska välfärdsklyftan så måste vi undvika att upprepa misstagen från 90-talet. Då kan vi inte ta pengarna från rådgivningarna, minska resurserna för hemvårdstjänster och skära i skolhälsovården. Vi vet att det lönar sig att stödja föräldrar i sitt föräldraskap om vi vill förebygga problem, säger generaldirektören för Institutet för hälsa och välfärd, Juhani Eskola.
Till utbildningen är Eskola medicine- och kirurgiedoktor specialiserad på allmänmedicin, barnsjukdomar och infektionssjukdomar.
– Kommer vi åt problemen tidigt, innan de blir övermäktiga, så slipper vi scenariot att vissa barns livsutrymme krymper och deras möjligheter tunnas ut i framtiden.
130 jobb hotade
I familjer med arbetslöshet drabbas barnen extra hårt.
– Om man ska stärka de sämre ställda är det inte bara de som arbetar inom social- och hälsovården som behöver göra en insats. Alla de beslut politiker fattar har betydelse för hälsan och välfärden. Vill man förbättra den allmänna hälsan behövs till exempel skattebeslut som gör det attraktivt att handla hälsosam mat.
Situationen i generaldirektörens eget hus är minst lika trängd som i resten av samhället. Om tre år ska THL:s budget vara en tredjedel mindre än i fjol och till årsskiftet kan 130 personer ha fått söka sig en ny arbetsplats. Hela institutets verksamhet är under lupp när pengarna inte längre räcker till och i torsdags fick personalen en första inblick i hur sparmålen ska nås.
– Att skära från 70 till 50 miljoner i budgeten är en grym åtgärd. Det säger sig självt att det inte längre räcker med något osthyvlande av kostnader utan att vi måste lägga ner en del verksamhet. Om det alls fanns överflödiga funktioner så försvann de när hundra årsverken försvann redan i januari, säger Eskola bekymrat.
Vilka funktioner som slopas vill han inte säga under pågående förhandling, men vad som måste bevaras är klart.
– In i det sista måste vi upprätthålla systemet för att övervaka infektionssjukdomar och skydda befolkningen mot yttre hälsofaror. Vi kan inte heller sluta följa upp vaccinationsprogram eller slopa vaccinationsregister för de är funktioner ingen annan tar han om, säger han.
Kunskapsbank
Institutets lagstadgade uppgifter är inskrivna på 70 olika ställen i lagstiftningen. När Eskola tillträdde för en femårsperiod vid årsskiftet var det med vetskap om kommande nedskärningar. Då hade han varit överdirektör på institutet sedan 2009.
– Om THL:s uppgifter ska minskas riktigt radikalt kräver det att man river upp lagar och förordningar och då är det frågor som berör Social- och hälsovårdsministeriet, eventuellt riksdagen.
Tidigare i år påpekade Eskola att THL har en viktig rådgivande funktion när politiker behöver kunskapsbas för att fatta beslut i frågor som rör hälsa och välfärd och att den inte kan monteras ner.
Till generaldirektörens egna uppgifter hör att upprätthålla samhällsdiskussionen om välfärdsfrågor. I morgon deltar han i en debatt på Vetenskapernas hus i Helsingfors om hur vetenskaplig kunskap kan och bör populariseras. Grundfrågan är hur teman som hälsa, medicin och välfärd borde debatteras i samhället utan att fakta förvrängs.