Ebola hotar säkerheten i Västafrika
Positiva ekonomiska utsikter har förvandlats till katastrofscenarier. Rädslan för att ebola ska spridas lamslår utvecklingen i de värst drabbade länderna – och ökar risken för nya konflikter.
– Det här är ett stort problem på nationell nivå, men en katastrof på individnivå för många, säger Mats Utas, forskare med specialfokus på Västafrika vid Nordiska Afrikainstitutet i Sverige.
Blödarfebern ebola har inte enbart smittat minst 6 000 och dödat knappt 3 000 personer – utan också försämrat framtidsutsikterna för de spirande ekonomierna. Den ekonomiska uppgång som skulle bli en framgångshistoria för det krigshärjade området hotar nu att stanna av och övergå i en osäkrare image.
- De första fallen av Ebola som ledde till den pågående epidemin påträffades i mars i Guinea. Hittills har redan över 2 800 människor dött i virussjukdomen som fortsatt att sprida sig.
- Sierra Leone härjades av ett inbördeskrig 1991–2002, medan Liberia gått genom två utdragna inbördeskrig sedan 1980-talet. Guinea lider av inre etniska och religiösa spänningar.
- Sierra Leone, Guinea och Liberia som drabbats hårdast av epidemin är länder där gruvindustrin är en stor ekonomisk faktor, främst ledd av internationella företag.
- Världsbanken varnar för att de tre länderna riskerar stigande matpriser, växande finansiella underskott, minskade hushållsintäkter och större fattigdom.
– Efter tio års krig har Liberia och Sierra Leone haft tio års återhämtning och försökt återuppbygga. Det har gått långsamt, men det har ändå skett en väldigt bra utveckling för medelklassen i båda länderna – det här stannar helt av nu, säger Utas.
År 2012 hade Sierra Leone världens näst högsta bnp-tillväxt – Liberia låg på nionde plats.
I veckan varnade Världsbanken för att ländernas ekonomier hotas av långvariga problem om inget genast görs, samtidigt som WHO uppger att ebolasmittan kan fortsätta att sprida sig och drabba upp till 20 000 människor.
Industrin lamslagen
Det uppsving som regionen upplevt är till stor del beroende av gruvindustrin – för Sierra Leone har järnmalmen stått för två tredjedelar av tillväxten sedan inbördeskriget.
– Intäkterna minskar då många av de stora företagen lägger lapp på luckan, säger Sierra Leones finansminister Kaifala Marah till Reuters.
De vackra stränderna lockar allt färre turister, och Sierra Leone uppskattar att landet förlorat 60 miljoner dollar i intäkter bara under de senaste tre månaderna. I Guinea har jordbruket drabbats hårt av att arbetare flytt undan epidemin, uppger Världsbanken.
Ebolautbrottet kan ha långvariga effekter på tillgången och prissättningen av matvaror. Just nu borde grödor sås, men få farmare vågar bege sig ut. De stängda landsgränserna och den minskade flygtrafiken gör exporten av varor näst intill omöjlig.
– I den här regionen är grannländerna den primära marknaden för export av varor. Om man stänger gränserna hindrar man möjligheten till handel, säger Rinaldo Depagne, projektchef för Västafrika vid International Crisis Group.
Liberia som drabbats värst av utbrotten har också fått ta den största ekonomiska stöten – där antas tillväxten tappa med 11,7 procentenheter enligt det värsta möjliga scenariot, uppger Världsbanken.
Drabbar hela regionen
Rinaldo Depagne befinner sig i Senegals huvudstad Dakar, och säger att rädslan för hur utbrottet berör ekonomin är påtaglig även där.
– Ett land som Senegal påverkas av den panik som sjukdomen sprider, bland annat drabbas turismen trots att det bara finns ett registrerat fall. Panik hjälper inte över huvud taget mot epidemin.
I Liberia och Sierra Leone är man oroade för att krisen kan leda till att nya konflikter blossar upp. Men Mats Utas ser det inte som troligt, missnöjet till trots.
– En av mina slutsatser är att fattigdom och utanförskap aldrig i sig leder till konflikt, vanliga människor startar aldrig krig utan det är politiska ledare som gör det. Risken finns att de politiska ledare som vill se konflikt för egen vinning lätt kan hitta soldater, men de måste ha tillgång till pengar och infrastruktur och det har de inte nu, säger Utas.
Depagne är oroad för vad som händer om sjukdomen sprids till bräckliga länder som Guinea-Bissau eller Gambia.
– Guinea håller på att återhämta sig efter en lång period av instabilitet, medan Guinea-Bissau leds av en president som har utvecklat en stark antivästerländsk retorik. Vi hoppas att Ecowas (Västafrikanska staternas ekonomiska gemenskap) ska fokusera på de här länderna.
Depagne och Utas är överens om att västvärlden till en viss grad är medskyldiga till att ebolautbrottet blivit så allvarligt.
– Det internationella samfundet måste investera rejält i hälsovård – inte bara satsa på specifika sjukdomar, utan på en strategi för att bygga upp hälsovårdssystem där de helt och hållet saknas. I annat fall kommer ebola att återvända, säger Depagne.
Ytterligare källor: Business Insider, Världsbanken, New Yorker, Vox, BBC, Det amerikanska centret för sjukdomskontroll (CDC)