Avtal nåddes om pensionsreformen
Den stora pensionsreformen har rotts i land. Men precis som för cirka tio år sedan är de högtutbildade akademikerna missnöjda med förslaget.
Huvudpunkterna i den nya pensionsreformen som enligt planerna ska träda i kraft i januari 2017 är att gränsen för den lägre pensionsåldern stegvis höjs från 63 till 65 år. Det är år 1955 födda som är den första åldersgruppen som känner av den nya reformen. För personer födda det året gäller inte längre gränsen 63 år som pensionsålder.
Så kallade "arbetets hjältar" med 38 år bakom sig i tungt fysiskt eller psykiskt arbete ska kunna gå tidigare i pension med en extra pensionslösning.
Intjäningsprocenten blir densamma för alla arbetstagare, oberoende ålder. Den blir 1,5 procent av hela lönen. Det betyder att alla tjänar in mer pension än tidigare. I dagens läge dras arbetstagarens pensionsavgift först bort från lönen och pension intjänas på resten. De superkoefficienter som det nuvarande systemet har som innebär större pensionsintjäning för arbetstagare som har fyllt 53 och 63 år slopas. Det att intjäningen föreslås bli densamma hela arbetskarriären ledde till att akademikercentralen Akava inte skrev under förhandlingsresultatet.
Det var alltså fyra förhandlingsparter, fackcentralen FFC:s ordförande Lauri Lyly, tjänstemannacentralen STTK:s ordförande Antti Palola, Finlands näringsliv EK:s vd Jyri Häkämies och arbetsmarknadsdirektör Markku Jalonen från Kommunarbetsgivarna som i går kväll skrev under förhandlingsresultatet, vilket innebär att de här parterna rekommenderar för sina styrelser att godkänna förhandlingsresultatet. Styrelserna sitter under förmiddagen i dag. Akavas styrelse sammanträder klockan nio för att ta ställning till om akademikerna alls ska gå med.
Påverkar inte lagarna
Enligt Lauri Lyly kan lagstiftningsarbetet om den nya pensionsreformen inledas och lagarna träda i kraft utan att akademikerna är med. Från tjänstemannafackets sida är man av samma åsikt. Oenigheten påverkar inte lagstiftningsarbetet.
– Det är klart att det hade varit önskvärt om också Akava hade ställt sig bakom förhandlingslösningen. Hur det här påverkar arbetstagarorganisationernas samarbete i framtiden ser vi först senare, säger STTK:s Antti Palola.
Han vill inte närmare kommentera pensionslösningen innan han har presenterat den för sin styrelse i dag. Men han säger att det nya pensionssystemet blir mycket mer rättvist än det nuvarande. Framför allt de unga blir rättvist behandlade.
Fyller regeringens krav
Lösningen som ännu ska välsignas eller förkastas av arbetsgivar- och arbetstagarorganisationernas styrande organ lär fylla alla målsättningar som regeringen har ställt på lösningen.
Den genomsnittliga pensionsåldern stiger till 62,4 fram till 2025. Nu är den 60,9. Lösningen minskar det så kallade hållbarhetsgapet med 1 procent av bruttonationalprodukten, kanske lite mer. I pengar är det fråga om en inbesparing på två miljarder euro. En orsak till att de högre intjäningsprocenterna slopades var att Finansministeriets uträkningar visade att de är en belastning för den offentliga ekonomin.
I de flesta europeiska länder har pensionssystemen under de senaste åren reviderats med målet att senarelägga pensioneringen och minska pensionsutgiften. Ändringarna av pensionsåldern kommer huvudsakligen att ske mellan åren 2020 och 2030.
I EU15-länderna är 65 år vanligt som pensionsålder och flera av de nya medlemsländerna kommer att höja pensionsåldern till samma nivå under de kommande tio åren.
Danmark, Frankrike, Spanien och Tyskland har redan beslutat att höja pensionsåldern från 65 till 67 år. I Storbritannien och Irland är målet 68 års ålder. I Holland, Italien, Grekland och Danmark binds pensionsålder vid den förväntade livslängdens utveckling.