Allt fler ska dela på mindre resurser
Om hundra år kan vi vara uppe i 11 miljarder människor på jorden – samtidigt blir vi allt äldre. Men att bara begränsa antalet barn hjälper inte.
År 2050 kommer vi att vara uppe i 9 miljarder människor, och efter det kommer befolkningsökningen att avta – så har man hittills trott och enligt den uppskattningen har det internationella samfundet gjort sina planer och beräkningar under de senaste åren. Nya siffror visar på att befolkningsökningen i stället kommer att fortsätta växa till år 2100 med upp till två miljarder fler människor, uppskattar en rapport som publicerades förra veckan.
Med 80 procents sannolikhet kommer det att finnas mellan 9,6 och 12,3 miljarder människor på jorden år 2100, skriver ett team vid University of Washington lett av FN-forskaren Patrick Gerland och sociologen Adrian Raftery.
– När man gör uppskattningar för en längre tid än trettio år stiger osäkerheten i resultaten – men det finns ett behov att se på längre sikt, säger Minna Säävälä, specialforskare vid befolkningsförbundet Väestöliitto.
För första gången har forskarna använt sannolikhetsberäkningar för att tackla problemet med att uppskatta befolkningsökningen, i stället för att som hittills basera sina antaganden på expertuttalanden. FN:s statistik har tidigare kritiserats för att vara bristfällig, men den nya metoden som baserar sig på statistisk data kritiseras också.
Barry Gills, professor i u-landsforskning vid Helsingfors universitet, upplever att de nya resultaten snarare är en exercis i demografisk statistik än ett pålitligt resultat. Gills förnekar inte att tillväxten är ett stort orosmoment men hävdar att det är fråga om ett större fenomen än befolkningsökningen.
- I dagsläget är vi ungefär 7,2 miljarder människor på jorden. Den största ökningen skedde under det senaste århund- radet – 1920 låg antalet på 2 miljarder.
- Den största befolkningsökningen kommer enligt rapporten att ske i Afrika, där populationen beräknas stiga från en miljard till fyra miljarder.
- De tidigare uppskattningarna för befolkningsökningen räknade med att födslotalet i Afrika skulle sjunka, men förändringen sker långsammare än uppskattat.
- Unicef uppskattar att barndödligheten minskat med hälften mellan åren 1990 och 2013. Fortfarande dör över 6 miljoner barn före sin femte födelsedag.
- Finland var år 2013 världens fjärde största donator till FN-organet Unfpa som arbetar för sexuella rättigheter och familjepolitik.
– Att skylla på att vi är för många människor är missvisande och döljer många andra aspekter som är viktiga utöver antalet människor.
Fler människor, fler fotavtryck
Enligt Gills borde fokus riktas på roten till problemen: ojämlikhet, klimatförändring och ineffektiv användning av resurser som leder till fler konflikter och brist på mat. Hur vi ska använda våra resurser effektivt kommer att bli en allt mer akut fråga om vi blir fler i framtiden än vad man beräknat.
– Blir vi ytterligare 25 procent fler människor på jorden kan det leda till att vårt motsvarande fotavtryck på planeten blir lika mycket högre. Det kan komma att påverka många olika modeller för både klimatfrågan och resurseffektiveringsfrågan, säger Stefan Henningsson som är klimatexpert på WWF i Sverige.
Trots att takten för befolkningsökningen minskat avsevärt sedan rekordåren mellan 1960-talet och 1990-talet, när befolkningen i världen fördubblades, utgör de 2,5 barn som varje kvinna i genomsnitt föder ändå en stor ökning.
Enligt Unicef har antalet barn som dör under sina första fem levnadsår sjunkit med hälften sedan år 1990, men det är inte ett problem för befolkningsutvecklingen – tvärtom.
– Ju högre barndödlighet, desto fler barn föder man, förklarar Minna Säävälä vid Väestöliitto.
För att råda bukt på befolkningsökningen är det därför viktigt att åtgärda barndödligheten – och att förbättra tillgången till preventiva metoder. Säävälä säger att sexuell hälsa och familjeplanering tyvärr har blivit en brännbar fråga som allt oftare hamnar i skymundan.
– Det finns 140–220 miljoner kvinnor som vill förebygga graviditet men som inte har möjlighet till det, säger Säävälä.
Grånande, rikare, samhällen
Den största barndödligheten finns i Afrika söder om Sahel, och det är också där befolkningsmängden antas fyrdubblas enligt den nya rapporten – från en miljard till fyra miljarder till år 2100. Vi blir inte bara fler, vi blir också äldre.
– En viktig fråga är påverkan av en allt äldre befolkning. Efter 2050 kommer stora delar av världen att vara i en minst lika svår sits som Japan som har en av jordens äldsta population, säger Säävälä.
Länder med ett högt antal unga men låg fertilitet riskerar att hamna i samma pensionärsboom som västvärlden – stater som Indien, Kina och Brasilien måste enligt studien börja fundera på hur de i framtiden ska försörja sina äldre.
Experterna är överens om att större välfärd sänker fertiliteten, men samtidigt ökar den också konsumtionen. Medlen finns för att jorden ska klara av att livnära ännu fler miljarder, däremot behövs det krafttag för att ta till de åtgärder som krävs.
– När antalet barn minskar ändras vanorna mot att konsumera mer, säger Säävälä, och påpekar i likhet med Stefan Henningson på WWF att de områden som anstränger jorden minst finns där det finns flest människor.
Henningson pekar på att det är en framfång att medelklassen vuxit så snabbt, men det kräver upptrappad effektivitet. Lösningarna finns, men det krävs innovationskraft för att få ut dem från på marknaden.
– Det här kan vara en väckarklocka. Vi måste planera för en ännu större påverkan – vi måste konsumera smartare och producera effektivare.
Barry Gills vid Helsingfors universitet kallar det för "kollektiv irrationalitet". Man är medveten om hur allt i världen är sinsemellan beroende och vet vad som bör ske, men agerar inte.
– Det är den centrala frågan för huruvida vi kommer att klara av ytterligare två miljarder människor eller om det slutar i katastrof, säger Gills.
Källor: Science, Reuters, The Guardian.