Dödläge råder i Ukraina
Striderna fortsätter trots den färska vapenvilan. Inbördeskriget i Ukraina håller på att förvandlas till en frusen konflikt. – Frågan är om Ryssland kan acceptera ett självständigt Ukraina, säger institutionschef Jan Mörtberg på svenska försvarshögskolan till HBL.
I fredags kom Ryssland, Ukraina och separatisterna överens om att stärka vapenvilan med en trettio kilometer bred buffertzon. Men Ukraina hävdar att ryska styrkor och separatister fortsätter att beskjuta den ukrainska militärens ställningar.
– Under de senaste 24 timmarna har vi förlorat två ukrainska soldater, säger Andrij Lysenko som är talesman för den ukrainska militären enligt Reuters.
Enligt Lysenko kommer Ukraina inte att dra tillbaka sina styrkor som det blev överenskommet i Minsk förrän skottlossningen upphör. Det är ett dödläge.
– Det är bara en nominell vapenvila, säger Natos högste militära chef general Phillip Breedlove efter ett möte med försvarsalliansens militärkommando i Vilnius.
Utmärkt för Ryssland
Ett dödläge kan däremot passa utmärkt för Ryssland, som blåst fyr i konflikten genom att leverera vapen och stödja de proryska separatisterna militärt. Ukraina såg ut att vara på väg mot en militär seger tills Ryssland trappade upp sitt stöd till separatisterna.
– Ryssland har etablerat indirekt kontroll över östra Ukraina och förhindrat att den ukrainska armén besegrar separatisterna, säger Jan Mörtberg som är chef för institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap vid svenska Försvarshögskolan till HBL.
– Östra Ukraina är viktigt för Ryssland, som är beroende av områdets vapenindustri och har gasledningar och järnvägar som går genom området.
Under inga omständigheter kan Ryssland acceptera ett Ukraina som är medlem av Nato. Ryssland satte sig emot landets associationsavtal med EU, men den nye presidenten Petro Porosjenko undertecknade det i juni och förra veckan ratificerade parlamentet avtalet.
En frusen konflikt
Men Ukraina har inte kontroll över sitt territorium. Även om vapenvilan skulle hålla och en buffertzon upprättas mellan de stridande parterna kommer en del av Ukraina att förbli fredlöst – en så kallad frusen konflikt.
– Ryssland kan leva med ett instabilt Ukraina, säger Jan Mörtberg.
– Den yttersta frågan är om Ryssland accepterar ett självständigt Ukraina.
Ryssland har redan lagt vantarna på den strategiskt viktiga Krimhalvön. Trots att omvärlden vägrar att acceptera annekteringen är det ett etablerat faktum att Krim nu är en del av Ryssland.
– Det ukrainska parlamentet har i princip godkänt självstyre för östra Ukraina. Därmed är det inte aktuellt med att ansluta östra Ukraina till Ryssland, säger docent Arto Nokkala vid finska Försvarshögskolan till HBL.
– Ryssland anser troligen att en frusen konflikt är att föredra framför ett utökat militärt stöd till separatisterna.
Politisk process
Det står nu klart att Ukraina inte heller kan besegra separatisterna militärt så länge de åtnjuter Rysslands stöd. Separatisterna kan inte heller etablera sig utan att Ryssland går in med en större invasionsstyrka. Det ligger knappast i Rysslands intresse.
– Jag tror alla parter börjar inse att de inte kan uppnå mera med militära medel, säger Nokkala.
– Det är positivt att den politiska processen har fått företräde framom den militära konflikten.
Det spekuleras ändå om att Ryssland i det långa loppet strävar efter att få en landkorridor mellan Ryssland via östra Ukraina till Krim. Det skulle göra det mycket lättare att försörja Sevastopols flottbas.
– Det är inte sagt att Ryssland nöjer sig med det här. Vapenvilan kan enbart handla om att vinna tid, säger Mörtberg.