Gallup: SFP blöder till höger

Enligt Taloustutkimus gallup är det många väljare som överväger att byta parti i riksdagsvalet i april. Tveksammast är SFP:s väljare där nio procent överväger att rösta på Samlingspartiet – på grund av den tvåspråkiga statsministern Alexander Stubb.

Över 5 300 finländare svarade på gallupen i somras och det var tidningen Vihreä Lanka som i går gick ut med analysen om hur en stor del av väljarna kan komma att byta läger. Gallupen framkallar ändå ingen synbar panik hos SFP:s partisekreterare Johan Johansson.

– Det är bara drygt 80 finlandssvenskar som tillfrågats. Nio procent betyder då att ungefär åtta personer meddelat att de kan tänka sig att rösta på Samlingspartiet. Felmarginalen är väldigt stor här.

Johansson påpekar att SFP:s väljare brukar vara lojala, även om det finns tecken på en viss rörlighet.

Hur stort hot är statsminister Alexander Stubbs kandidatur för SFP i Nyland?

– Det är klart det är något vi måste beakta i vår kampanj. Men i alla val finns det svenskspråkiga kandidater också i andra partier. Vi ser inte dem som ett hot, det är bara bra att det är fler som jobbar för svenskan. Många av dem som ställer upp nu gjorde det också i EU-valet och vi gjorde ett succéval trots det, säger Johansson.

Johansson säger att valet i april till stor del handlar om att mobilisera partiets traditionella väljare.

– Lyckas vi med det gör vi ett bra val.

Det finns också förhoppningar om att locka liberala väljare som tidigare inte röstat på SFP.

– Partiordföranden är mycket popu­lär också på finskt håll. Men visst är tröskeln att rösta på SFP alltid lägst bland de svensk- och tvåspråkiga.

De sittande riksdagsledamöter som meddelat att de inte kandiderar är Ulla-Maj Wideroos, Christina Gestrin och Jörn Donner, alla starka namn i sina respektive valkretsar. Men Johansson är inte orolig.

– När någon meddelar att den inte ställer upp uppstår ett sug av kandidater som ser att deras tid har kommit.

I Vasa är intresset för att ta över efter Wideroos stort och ungefär hälften av namnen är klara. I Åboland ingår SFP valförbund med Samlingspartiet och där är listan klar. Stefan Wallin ställer upp för omval och den andra kandidaten är Svensk Ungdoms ordförande Ida Schauman.

I Helsingfors har 10 av 22 kandidater meddelat att de ställer upp. Nyland, den klart största valkretsen, har ett självklart dragplåster i partiordföranden och minister Carl Haglund men också ett tomrum efter Gestrin. I Nyland är knappt hälften av målet på 35 kandidatnamn utsedda.

Kallis besked överraskade

Ett svenskt namn som kan röra om bland rösterna i flera partier är Bjarne Kallis som nyligen meddelade att hans återgång till rikspolitiken sker i Samlingspartiets läger. Nu söker Kristdemokraterna med ljus och lykta efter ersättande namn.

– Vi har kastat ut många krokar men inte fått napp än, säger Bjarne Bergsten, ordförande för KD:s svenska organisation.

Hittills är det enda starka svenskspråkiga namnet den sittande riksdagsledamoten Peter Östman.

– Hade Kallis varit med skulle vi kanske ha haft möjlighet att få in två svenska kandidater, men nu är det nog bara en som är realistisk.

Hos svenska Centern säger verksamhetsledare Peter Albäck att också de hade hoppats få Kallis som kandidat. Albäck kan ännu inte lista kandidater men uppger att det finns ett säkert namn i Åbo och ett i södra Finland.

– SFP kommer inte att få rum i nästa regering så nu behöver vi få in starka svenska politiker i de andra partierna i stället.

Gröna söker i Helsingfors

I Helsingfors är det ännu inte många partier som annonserat kandidater. Samlingspartiet och SDP väntas meddela snart. De gröna har listat nio namn, men inget av dem är svenskt.

– Det är viktigt med svenskspråkiga kandidater, särskilt i Nyland men också i Helsingfors, säger ändå Maria Vuorelma, ordförande för Finlands svenska gröna.

Ytterligare elva namn ska utannonseras i oktober. De svenskspråkiga kandidaterna i Nyland är docent Marko Reini­kainen som leder Tvärminne zoologiska station, Markus Drake som har aktivistbakgrund och nu jobbar med klimatförändringsfrågor i Bryssel samt kulturprofilen Jocke Lybeck från Borgå.

Stark svensk vänster

Ett uppsving när det gäller svenska namn har däremot Vänsterförbundet upplevt de senaste åren, då starka tvåspråkiga politiker som Silvia Modig, Dan Koivulaakso och Veronica Honkasalo har kammat in röster. Andra svenska namn på listan nu är Mia Haglund och Henrik Nyholm.

– Det är viktigt för både Svenskfinland och Vänsterförbundet att det finns svenskspråkiga vänsterkandidater. Men i vänsterpolitiken är det förstås inte bara svenskan som är viktig, säger Birgitta Gran, ordförande för VF:s svenska landsstyrelse.

Den enda svenskspråkiga kandidaten i Nyland just nu är Daniel Nyman från Raseborg. I Österbotten är läget ännu öppet medan utgångsläget i Egentliga Finland är starkt med Li Andersson och Annika Lapintie på listan.

"SDP försvarar svenskan"

Hos Finlands svenska socialdemokrater FSD är verksamhetsledare Mikael Hiltunen glad att Maarit Feldt-Ranta kan ställa upp för omval.

– Hon är en jättepopulär och synlig politiker.

Andra svenskspråkiga kandidater i Nyland är Anette Karlsson som är ordförande för Socialdemokratiska studerande och Mikael Moberg, vice ordförande i distriktet. I Österbotten ställer åtminstone FSD:s ordförande Steven Frostdahl upp. I Åboland kandiderar gymnastikläraren Kyösti Kurvinen. Helsingforsnamnen utnämns först i november.

Hur viktiga är de svenskspråkiga kandidaterna för SDP?

– De är viktiga. De har en helt annan synlighet via finlandssvenska medier än finskspråkiga kandidater har.

Enligt Hiltunen är en röst på SDP är en röst för tvåspråkigheten.

– SFP gör ett värdefullt arbete men det räcker inte. Vi behövs som ett stort parti, om SDP är utanför regeringen finns det risk för att svenskans ställning försämras.