"Institut inom den fria bildningen måste visa att de fixar ekonomin"
Folkhögskolor och arbetar- och medborgarinstitut står inför ekonomiska utmaningar när den statliga finansieringen minskar.
Pengarna tryter också inom den fria bildningen. Folkhögskolorna och arbetar- och medborgarinstituten står inför ekonomiska utmaningar när den statliga finansieringen minskar med 10 miljoner euro nästa år och med 8,5 miljoner 2017.
– Det vi har som alternativ är att krympa verksamheten eller försöka få inkomster på ett annat sätt. Högre avgifter är en möjlighet men det går lite emot vår grundprincip om alla inte kan delta, Ann-Maj Björkell-Holm, Bildningsalliansens ordförande och rektor på Vasa arbetarinstitut
Också den fria bildningen ska se över strukturer och finansieringsformer i samband med reformerna inom andra stadiet. Bland annat föreslås en ny finansieringsmodell som ska göra det lättare för läroanstalterna att förutse hur mycket pengar de kommer att få nästa år.
– Vi har haft en situation där läroanstalterna producerar mer än vad de får pengar för. Det har varit lite kvistigt och fungerar så klart utarmande, säger undervisningsråd Annika Bussman vid Undervisnings- och kulturministeriet.
Ministeriets arbetsgrupp föreslår att instituten ska göra upp en ekonomisk bedömning för några år fram åt.
– Med de villkor som gäller kommer alla befintliga institut inte att klara sig. Det gäller att göra en egen bedömning och visa att man klarar av ekonomin.
Syftet är att upprätthållarna ärligt funderar på sitt läge då den statliga finansieringen minskar.
– För dem som har privata upprätthållare är det kanske naturligare att fundera på den ekonomiska helheten. I kommunerna blir det mer konstlat eftersom det hur man delar pengarna beror på politiska beslut, säger Bussman.
Ökat samarbete
Både Bussman och Björkell-Holm tror att reformerna kommer att leda till ökat samarbete mellan läroanstalterna.
– Men pratar vi om arbetar- och medborgarinstitut som är kommunala är det väldigt konstigt om vår lilla sektor ska vara den som först söker samarbete över kommungränserna med tanke på kommande kommunsammanslagningar, säger Björkell-Holm.
Bland de privata aktörerna diskuteras redan nya samarbetsformer enligt henne.
Veronica Granö-Suomalainen, utbildningsombudsman vid Svenska kulturfonden, framhäver att verksamheten och verksamhetens kvalité är A och O inom den fria bildningen. Grundfrågan är vad studerande behöver och vilken arbetsfördelningen ska vara.
Minister Ole Norrback, som utreder den svenska yrkesutbildningen på andra stadiet, är inne på samma spår. Enligt Norrback måste revirtänkandet minska och fokuset ligga på studerande och kvalité.
– Man måste se noggrannare på kursutbudet. Är det relevant och finns det rum för förbättring, frågar Norrback.
Björkell-Holm påpekar att en del av kvalitetsgranskningen görs av kunderna. Den fria bildningen är enligt henne den verksamhetsform inom utbildningen som ständigt måste förnya sig.
– Det finns ingen automatik i tillströmningen utan varenda kund måste vi locka till oss hålla kvar. Det är det största kvalitetsarbete som vi gör, att planera sådan utbildning som attraherar kunderna och gör att de är beredda att betala för den.