USA vill undvika ett nytt markkrig
Islamiska statens (IS) ekonomiska nätverk kan bli en större stötesten för den USA-ledda koalitionen än rörelsens militära styrka.
Startskottet för det tredje Irakkriget gick i och med Barack Obamas tal där han lovar att Islamiska staten ska utplånas, bedömer tidskriften Time. I sitt tal betonade Obama upprepade gånger att USA inte tänker agera ensamt.
– En amerikansk insats kan få avgörande betydelse, men det behövs en bred koalition för att förgöra IS. Det här är inte bara USA:s kamp, säger Obama.
Militäranalytiker jämförde presidentens beslut att trappa upp flygräderna mot IS i Irak och att utvidga bombardemangen till Syrien med den taktik som USA använder mot islamiströrelsen al-Shabaab i Somalia. Men den skala som nu ska införas mot IS är av betydligt grövre kaliber.
Obama vill ändå till varje pris undvika ett markkrig mot IS, bland annat på grund av de tidigare amerikanska erfarenheterna i Irak och Afghanistan.
Balanserar mellan fraktioner
I Syrien är USA:s mål också att stödja moderata rebellgrupperingar, som kämpar mot såväl IS som mot den syriska presidenten Bashar al-Assad.
IS står i öppen konflikt också med al-Assad, men devisen ”min fiendes fiende är min vän” gäller ändå inte den syriska presidenten. USA har tidigare meddelat att man under inga omständigheter kommer att samarbeta med al-Assad, som beskylls för en lång rad krigsbrott.
Obama står därmed inför en balansgång på hal lina: att krossa IS utan att samtidigt hjälpa al-Assad på traven eller skapa sig nya fiender.
USA:s utrikesminister John Kerry anlände i går till Saudiarabien för att förhandla med arabiska ledare om en gemensam front mot jihadisterna och lyckades få stöd av tio arabländer, bland dem Egypten, Libanon och Saudiarabien.
Överenskommelsen är av stor betydelse för USA som planerar att utbilda syriska rebeller i Saudiarabien. Att offensiven blir av är ändå inte givet. Det ryska utrikesministeriet anmärkte nämligen i går att USA:s planer bryter mot internationell rätt om de inte godkänns av FN:s säkerhetsråd.
– Utan ett ordentligt beslut från FN:s säkerhetsråd blir åtgärden en angreppshandling, som är ett grovt brott mot folkrättens normer, sade ministeriets talesman Aleksandr Lukasjevitj.
Enligt experter som al-Jazira och BBC talat med står den USA-ledda koalitionen också inför en betydligt mer komplicerad utmaning än den som utgörs av IS rent militära kapacitet: extremiströrelsens ekonomiska nätverk.
Medan många av IS föregångare, bland annat al-Qaida, främst har förlitat sig på donationer från hemliga sympatisörer i länder som Qatar och Förenade arabemiraten har IS utöver den här sortens inkomster också lyckats bygga upp ett eget ”beskattningssystem” som gjort rörelsen självförsörjande.
Invånare i den irakiska staden Mosul berättar till exempel för BBC att IS krigare började kräva dem på stödavgifter under vapenhot långt innan staden intogs. Efter invasionen har beskattningen fortsatt med ökad intensitet. I utbyte mot avgifterna ger IS ett kvitto på ”utförd betalning till Mujaheddin” (”de som kämpar för det heliga kriget”).
I både Syrien och Irak uppges IS också ha upprättat vägspärrar, där de som vill passera tvingas tömma sina plånböcker i jihadisternas fickor.
Därtill kommer de miljonbelopp som IS håvar in i lösesummor för västerländska gisslan de tagit i Syrien och Irak, summor som bara stigit efter de brutala halshuggningarna av två amerikanska journalister inom loppet av två veckor. Storbritanniens premiärminister David Cameron säger sig till exempel vara säker på att tiotals miljoner pund betalats direkt till IS i lösesummor.
Oljesmuggling
Störst betydelse på längre sikt har ändå de oljefält som IS erövrat i Irak. Forskaren Luay al-Khatteeb säger till BBC att IS just nu förfogar över fem oljefält med upp till 70 oljekällor, som ger rörelsen en daglig inkomst på 1–1,5 miljoner euro.
– IS har skapat sig ett brett nätverk av mellanhänder som har kontakter i irakiska oljebolag. Mellanhänderna hjälper IS att exportera sin olja, i synnerhet till Turkiet, säger al-Khatteeb.
Ju starkare förankring IS får i den internationella oljehandeln, desto svårare är rörelsen att utplåna.
– Det är i sig helt meningslöst att kontrollera flera hektar öken. Det är kontrollen över handelskanalerna som avgör hurdan kapacitet rörelsen har, säger Tom Keatinge, finans- och
säkerhetsanalytiker vid tankesmedjan Royal United Services Institute.
– Därför skulle det vara viktigt för koalitionen att slå till mot IS oljesmuggling som nu främst verkar gå genom södra Turkiet, säger al-Khatteeb.
Källor: Time Magazine, al-Jazira, Reuters, BBC, TT