"Många kriser halverar matransoner"
Aldrig tidigare har biståndsorganisationerna tampats med så många storskaliga kriser samtidigt – och nu börjar läget bli akut, varnar generaldirektören för Världslivsmedelsprogrammet WFP, Ertharin Cousin i en intervju för HBL.
– Vi tvingas halvera ransonerna till svältande på flera håll. Det är alltid en utmaning att prioritera ett hungrigt barn framför ett annat, säger Ertharin Cousin om den svåra sits WFP befinner sig i.
– Det betyder långa dagar och korta nätter för oss, säger amerikanskan som har lett organisationen sedan 2012.
- WFP, World Food Programme, eller Världslivsmedelsprogrammet på svenska är en FN-organisation som sköter om att de svältande och hungriga får mat.
- Tidigare distribuerade WFP ofta mat som den fått från givarländer, men riktningen går mot e-vouchers, det vill säga elektroniska kuponger som mottagarna får i mobiltelefonen och som de sedan kan köpa mat för.
- WFP jobbar i år i 77 länder. I fjol delade man ut hjälp till 80,9 miljoner människor.
- I fjol fick WFP cirka 3,4 miljarder euro i bidrag.
- Finland har lovat stödja WFP med 29 miljoner euro under fyra år. Dessutom får organisationen extra anslag för humanitär hjälp.
- FN beräknar att 842 miljoner människor går hungriga i världen – av dem är 99 miljoner barn under fem år. Andelen svältande av världens befolkning har ändå halverats under de gångna femton åren.
FN-organisationen Världslivsmedelsprogrammet rycker ut vid humanitära katastrofer och ansvarar för att de hungriga får mat. WFP har i år fått in mera pengar än året innan, men ändå räcker det inte till.
– Vi har aldrig sett en liknande situation. Vi har fem storkatastrofer på gång samtidigt: Syrien, Sudan, Centralafrikanska republiken, Irak och ebolaepidemin. Samtidigt pågår det som inte får så mycket uppmärksamhet, som hungerkrisen i Sahel och det faktum att det finns fler flyktingar i världen nu än någonsin efter andra världskriget.
Tomt i lagren i oktober
Hon konstaterar att WFP klarar sig från dag till dag än så länge men säger att läget redan i oktober kan bli akut på vissa håll.
– I Centralafrikanska republiken tar lagren slut den första oktober. Vi kommer att få en leverans av amerikanska förnödenheter i november – men däremellan finns en paus. Och det finns ingen tillgång till andra livsmedel. Ransonerna måste halveras för att vi ska klara det.
Läget för de syriska flyktingarna i grannländerna är bättre, eftersom där finns mat. WFP har på många håll övergått till att använda elektroniska kuponger som man får köpa mat för. Det uppskattas av de länder där flyktingarna befinner sig eftersom de då stöder den lokala ekonomin. Tidigare handlade det mest om att hämta in mat från givarländer, vilket kunde få till följd att den lokala livsmedelsmarknaden helt vissnade bort.
Men också när det gäller kupongprogrammen så slår knappheten till.
– När vi ser ens lite framåt har vi inga pengar kvar för kupongprogrammet. Och det finns 1,5 miljoner flyktingar i Syriens grannländer.
69 andra länder
Finland stöder WFP med 29 miljoner euro under fyra år och ger dessutom varje år extra pengar för den humanitära hjälpen – i fjol 16,6 miljoner euro.
– Det är väldigt värdefullt att Finland ger stöd som inte är öronmärkt, för då kan vi fylla de hål som uppstår på andra håll, säger Cousin.
Hon påpekar att organisationen jobbar i 69 andra länder, förutom de med storkris på gång, och att arbetet där fortsätter i mån av möjlighet.
– Vi måste minska på omfattningen av programmen, men vi lämnar dem inte i sticket.
Cousin säger att WFP försöker komma bort från fokuset på akut humanitär hjälp och i stället börja bygga upp länders och samhällens möjligheter att motstå kriser.