Två favoriter i rektorsvalet
Det snackas ledarskap och chefsuppdrag i Åbo Akademis korridorer inför rektorsvalet. Jorma Mattinen anses ha minst en riktigt tuff utmanare.
Psykologen Pekka Santtila, ingenjören Jari Böling och it-ekonomen Anna Sell utmanar den sittande rektorn Jorma Mattinen när Åbo Akademis styrelse den 1 oktober väljer rektor för en ny fyraårsperiod.
Nomineringsutskottet som utgörs av styrelseordförande Marianne Stenius och vice ordförande Lars Gädda väntas på måndag informera styrelsen och universitetskollegiet om hur processen går vidare. En del ÅA-anställda räknar med att det blir en gallring bland sökandena, andra tror att man då får veta att styrelse och kollegium ska få fråga ut de sökande.
Vem som kommer att bli vald vågar ingen förutspå, inte ens anonymt.
– Pekka Santtila är den som tydligast skiljer sig från de andra utmanarna, säger universitetskollegiets ordförande, professorn Tage Kurtén.
Uppfattningen bekräftas av flera ÅA-anställda som HBL talar med. Santtila beskrivs som en duktig forskare, känd i psykologkretsar också utanför ÅA trots att han är rätt ung. Jari Böling och Anna Sell är mindre kända utanför huset.
– Universitet är hierarkiska institutioner, och Mattinen och Santtila är de enda professorerna. Det vore överraskande om man inte valde någon av dem, säger en anställd.
Flera ÅA-anställda anser att Mattinen borde få fullfölja de projekt han satt i gång. Andra tycker att rektorn visserligen borde städa upp oredan, men att han redan haft två perioder på sig.
Tage Kurtén säger att den sittande rektorn har en annan sits än de andra sökandena. Det kan vara både till fördel och till nackdel.
– Han är bäst känd och har många års erfarenhet, men han är också delvis ansvarig för vad som gjorts de senaste åren.
Som företagsdirektör
Ändringen av universitetslagen har öppnat för att rektorerna numera kan styra universiteten ungefär som verkställande direktörer styr företag. Styrelsen formulerar visioner och uppdrag, rektor verkställer.
– Den här möjligheten har funnits och också utnyttjats vid ÅA. Ingen förnekar att rektor har en stark ställning. Jag tycker inte att det är en lycklig utveckling, säger Kurtén.
Han föredrar en annan ledarstil där rektorn förankrar besluten hos personalen, i synnerhet hos dem som berörs av besluten.
– Det finns tydligt en önskan om förändrad policy. ÅA behöver vara vad det en gång varit. Det finns andra sätt att styra än med bara en stark röst, säger Kurtén.
Andra menar att Jorma Mattinen har skött uppdraget såsom lagen avser, och att det missnöje som Kurtén ringar in, och som finns men som kanske inte är särskilt utbrett, egentligen handlar mer om ledarstil än om person.
– Andra tycker annorlunda, att universitet ska drivas mer som företag, intygar Kurtén.
En ÅA-forskare påpekar att Mattinen lett universitetet i åtta år, att det inte är märkligt att det då dyker upp konkurrenter.
– Det går lätt att jobba med honom, han är en österbottnisk karl, det är raka rör liksom. Men för all del, inte är han den som vandrar omkring och förankrar allting i arbetsgrupper för att ältas. Det missnöje som pyr riktar sig antagligen mot ledarstilen, inte mot personen.
En annan anställd påpekar att ÅA har haft bara en rektor sedan lagändringen:
– Vi har inget att jämföra med. Säkert har han gjort vissa blundrar, sådant händer ju. Oberoende av vem som är rektor är någon alltid missnöjd.
Samma person tycker det är ett större dilemma att alla sökande kommer inifrån ÅA.
– Jag klandrar inte kvaliteten på kandidaterna, men vi borde ha haft fler sökande och framför utifrån. Vem som än blir rektor kommer tåget att gå vidare, men det hade gjort gott med en extern person som kunde ha tagit in nya idéer.