Europa hotas av deflation
Europa står på tröskeln till deflation. Trots ECB:s försök att vända utvecklingen har effekten varit den motsatta. – Tankern är på drift. Man vrider på rodret men ingenting händer, säger ekonomen Martin Paasi.
Den globala ekonomin växer, men dragloket är USA och asiatiska länder som Indien och Indonesien.
Euroområdet går däremot mot en ny lågkonjunktur. Tillväxtsiffrorna pekar nedåt, också för Tyskland som varit motorn i den europeiska ekonomin. I sin ekonomiska prognos från i går spår finanskoncernen Nordea dock att den tyska svackan är tillfällig. Men Frankrike växer inte alls, och situationen för Italien påminner om Finlands: nolltillväxt i år och i bästa fall en mycket blygsam tillväxt nästa år.
– Av de stora euroländerna är det bara Spanien som har överraskat positivt, säger Nordeas forskningschef Aki Kangasharju.
Varning för deflation
Han varnar för att Europa håller på att drabbas av den ”japanska sjukan”, det vill säga en utdragen deflation. Deflation innebär en spiral av sjunkande priser och löner, vilket får en förlamande effekt på ekonomin. I Europa är Grekland, Spanien och Portugal de facto redan i deflation om man beaktar den nominella bnp-utvecklingen och prisutvecklingen.
– Det återstår att se om deflationen i dessa länder blir lika utdragen som i Japan, och om smittan sprids till övriga Europa, inklusive Finland.
Nordea varnar för att Finlands bnp-tillväxt kan bli negativ också nästa år – för fjärde året i rad. För i år spår finanskoncernen en tillväxt på –0,5 procent och för nästa år mellan 0 och 0,5 procent, men minsta lilla chock kan vända nästa års plustecken till ett minus.
De ryska handelssanktionerna är en orsak till att hoppet om en vändning i ekonomin än en gång skjutits på framtiden. Även om de direkta konsekvenserna väntas bli rätt små för Finland, kan de indirekta bli betydande. Sanktionerna får förtroendet för ekonomin att dala, vilket leder till minskad konsumtion som i sin tur gör att ekonomin tappar fart. Dessutom drabbar sanktionerna flera europeiska länder som är viktiga handelspartner för Finland.
Detta i kombination med en ökande arbetslöshet gör att anpassningen av den offentliga ekonomin försvåras. Nordeaekonomerna ger inte mycket för finansministerns bedömning om ett 4,5 miljarders underskott i den offentliga ekonomin, utan tror snarare att siffran är uppemot 7 miljarder.
– Det betyder att den offentliga skuldsättningen fortsätter som förr, vilket leder till att Finland mister sitt AAA-kreditbetyg, antingen redan nu i september eller allra senast nästa år, säger Nordeas Pasi Sorjonen.
Aktiekurserna fortsatt höga
Trots att de flesta ekonomiska indikatorer pekar nedåt och bolagen gör bara måttliga resultat, har aktiekurserna förblivit höga. Enligt Martin Paasi på nätbanken Nordnet beror det här på att centralbankerna öst ut massor med likviditet på marknaden, och när man i dagens läge inte får någon avkastning på räntemarknaden har överloppspengarna sökt sig till aktiemarknaden. Det håller kurserna uppe, men problemet är att det snedvrider priset på risk.
Hur länge kan det här fortsätta?
– Det kan hålla på i några år, men det kan lika bra smälla redan i morgon. Skaran av oroliga aktörer på kapitalmarknaden växer dag för dag.
I en prognos från ECB tidigare i år utgick centralbanken från att man med olika stödåtgärder lyckas vända den avtagande inflationen, men resultatet är det motsatta.
– Det här är ett tecken på att ingen längre styr den här tankern, att vi är på drift. Man vrider på rodret men ingenting händer, säger Paasi.