Staten tar 4,5 miljarder i lån
Staten tar nya lån på cirka 450 miljoner euro nästa år. Enligt finansminister Antti Rinne (SDP) behövs det bland annat för att skatteprognosen har försämrats.
Skuldsättningen blir ändå långsammare än tidigare, säger statsminister Alexander Stubb (Saml). För andra året i rad är budgeten mindre än året innan.
I budgeten satsar man på ungdomar som faller ur skolan, utbildning, forskning, universitet och högskolor.
Ett barnavdrag kommer att tas i bruk. Avdraget minskar om inkomsterna är över 36 000 euro per år. Avdraget är högst 200 euro. För ensamföräldrar är summan den dubbla. Avdraget är en kompensation för sänkningen av barnbidraget, som regeringen kom överens om i ramförhandlingarna.
Den tilläggsfinansiering som lovades barnskyddet efter det så kallade Erika-fallet där en liten flicka dödades, blir av. Regeringen anslår 16 miljoner euro för att verkställa den nya socialvårdslagen. Med den summan ska man stärka de förebyggande tjänsterna och reformera barnskyddet.
Inga nya nedskärningar för polisen
Den 10 euros höjning per månad av garantipensionen som Antti Rinne föreslagit blir inte av. Däremot fick Rinne i förhandlingarna igenom förslaget att höja pensionsinkomstavdraget.
Det blir inga nya nedskärningar av polisens anslag i nästa års budget. Jämfört med rambeslutet ökar anslagen med 6,5 miljoner euro.
Finansministeriet bedömer att det långsiktiga hållbarhetsgapet i ekonomin är 4 procent, inte 4,7 procent som man tidigare uppskattat. Bland annat har prognosen om de åldersrelaterade utgifterna förändrats.
Regeringen tror att man genom strukturprogrammet kan åtgärda ett hållbarhetsunderskott på 4 procent, men målet hålls kvar på 4,7 procent, som slogs fast förra hösten.
Enligt regeringen har arbetsmarknadsorganisationerna förbundit sig att hitta en pensionslösning som minskar hållbarhetsgapet med en dryg procentenhet.
188 miljoner mindre till kommunerna
Kommunernas statsandelar sänks med 188 miljoner euro. Det är en minskning på ungefär fem procent jämfört med i år. Nästa år är statsbidraget till kommunerna sammanlagt cirka 9,9 miljarder euro.
Martti Hetemäki, kanslichef vid Finansministeriet, säger att målet att minska den strukturella arbetslösheten med 1 procentenhet inte kommer att nås. Regeringen planerar nya skyldigheter för långtidsarbetslösa.
Hetemäki säger också att regeringen tar i bruk ett budgetramsystem för vårdområdena.