Rysslands inverkan på ekonomin liten
Regeringen har tagit hänsyn till Ukrainakrisen och den försämrade ekonomiska situationen när budgetuppgörelsen presenteras i dag. – Vi arbetar i realtid, försäkrar statsminister Alexander Stubb (Saml).
Den finländska ekonomin växer inte i år, men under senare hälften av nästa år tar den ekonomiska utvecklingen en svag vändning mot det bättre.
Det spår Finansministeriet, som lovar konkreta siffror som stöd för sin syn på Finlands ekonomiska utveckling i samband med att budgetförslaget ges i mitten av september. Krisen i Ukraina, EU:s sanktioner mot Ryssland och de ryska motsanktionerna har en ytterst liten inverkan på det ekonomiska läget på makronivå, försäkrar ministeriet.
Markus Sovala, avdelningschef för Finansministeriets avdelning för samhällsekonomi, försäkrar att inte ens i det högriskscenario som tagits fram i en expertgrupp tillsatt av regeringen är Rysslands inverkan på den finländska totalproduktionen särskilt stor.
– Däremot inverkar sanktionerna indirekt mycket på enskilda branscher och enskilda företag om krisen blir långvarig, säger Sovala.
Finansministeriet presenterade ännu inte i går de konkreta siffror som ligger till grund för budgetarbetet, men banker och prognosinstitut har tidigare i veckan varnat för en alltför optimistisk syn och spått att Finlands bnp sjunker i år.
– Vi tar hänsyn till det försämrade ekonomiska läget, vi gör nu en budget vars slutsumma sjunker för andra året i rad, det har inte gjorts på mycket länge i det här landet, säger Stubb.
EU:s smärtgräns
Den offentliga skulden, statens och kommunernas gemensamma skuld, kommer nästa år att stiga över EU:s smärtgräns på 60 procent. Men eftersom det beror på det allmänna, internationella ekonomiska läget kan Finland undvika den process EU startar mot länder med för hög skuldsättning.
Finansminister Antti Rinne (SDP) lovade vid Finansministeriets interna budgetbehandling i början av augusti att dra ned på statens skuldsättningstakt och låna omkring fyra miljarder euro för nästa års budget mot lån på närmare sju miljarder i år. Om det löftet håller är nu osäkert. Statens totala skuld uppgår till närmare 100 miljarder euro.
– Vi har inte slagit fast något lånetak, vi ska få underskottet att minska, men vi måste se till en helhet som är vettig, säger Rinne.
Målet är ändå att skuldsättningen inte ska öka mer än Finansministeriet meddelade i början av augusti.
Sovala påminner om att den ryska ekonomin hade försvagats redan innan krisen i Ukraina med alla dess följdverkningar.
– Importförbudets inverkan på vår totalproduktion stannar vid 0,1 procent, säger Sovala.
Att den ryska tillväxten är svag i år och nästa år inverkar något på den finländska ekonomin och kan också öka arbetslösheten något, men inverkan är liten, försäkrar Sovala.
– Allt det här är inräknat i de siffror vi utgår från i budgetarbetet, säger han.
Med en slutsumma på 53,4 miljarder euro är Finansministeriets förslag till budget för nästa år något lägre än årets budget som slutade på 54 miljarder.
Vad regeringen konkret diskuterade under sin budgetmangling ville partiledarna inte berätta om i går. Svar lovas efter att manglingen avslutats i dag. Förhandlingarna förs ändå i god anda, försäkrar Rinne, som upprepar satsningarna på infrastruktur och spårvägar som viktiga områden.
Hur det går med företaget Remontti Oy som planerats för att bland annat sanera mögeldrabbade skolor ville finansministern inte uttala sig om. Också den frågan lovar han återkomma till i dag.
Statsminister Stubb påminner om att ramarna för nästa års budget till största delen redan är fastslagna och försäkrar att de ramarna håller.