"Regeringen vill inte se situationens allvar"
Regeringen går till budgetmangling med alltför optimistisk bild av ekonomin, säger ekonomen Aki Kangasharju.– På så sätt undviker man att fatta alltför tråkiga beslut strax innan nästa års riksdagsval.
Att minska kommunernas uppgifter för motsvarande en miljard euro var en av de viktiga bitarna i det anpassningspaket partierna enades om på vårvintern. I en radiointervju i veckoslutet sade statsminister Alexander Stubb (Saml) att det här kommer att lyckas bara till hälften, det vill säga till en summa motsvarande en halv miljard euro.
Snudd på katastrof, säger ekonomer HBL har talat med.
– Klarar man inte av det här faller bottnen ur hela anpassningspaketet, säger Aki Kangasharju, forskningschef på Nordea.
Tiina Helenius, chefsekonom på Handelsbanken, säger att det är allvarligt om man är överens om hur mycket som bör sparas och så blir resultatet att det inte är möjligt.
– Det är genant för Finland som nog tillrättavisat Grekland och andra länder med stora underskott, säger Helenius.
Kangasharju påpekar att den offentliga ekonomin hittills anpassats uteslutande med skattehöjningar.
– Det ser allt mer ut som om ambitionen att anpassa till hälften med skattehöjningar och till hälften med minskade utgifter inte förverkligas, utan allt görs med skattehöjningar. Det skulle i så fall ytterligare förvärra Finlands ekonomiska läge.
För optimistiska siffror
När regeringen nu i veckan håller sin budgetmangling stöder man sig på den ekonomiska prognos som finansministeriet sammanställde i juni. Där förutspås en bruttonationaltillväxt på 0,2 procent för i år och 1,4 procent nästa år.
Men sedan juni har mycket hänt. Tillväxtutsikterna har försämrats både globalt och för euroområdet, och osäkerheten är fortsatt stor kring Ukrainakrisen och effekterna av de ryska handelssanktionerna.
OP-Pohjola skruvar ner
Finanskoncernen OP-Pohjola som i går presenterade sin ekonomiska översikt skruvar ner nästa års tillväxtprognos för Finland från 2 procent till 0,6 procent (se graf). Det är framför allt den senaste tidens problem i exporten som grusat de svaga tillväxtförhoppningar som fanns tidigare i år. Banken räknar med att ekonomin står stilla resten av året.
Nordeas Aki Kangasharju säger att det är anmärkningsvärt att finansministeriet under rådande ekonomiska omständigheter inte gett regeringen en uppdaterad prognos att stödja sig på inför budgetmanglingen.
– Sannolikt har finansministeriet siffror som pekar i en negativ riktning, men regeringen vill inte offentliggöra dem för att på så sätt slippa göra så radikala anpassningsåtgärder som egentligen skulle krävas, nu när politikerna förbereder sig inför nästa års riksdagsval.
Kangasharju säger att dyrbar tid går till spillo i ett akut läge – den ekonomiska politiken är låst och en eventuell ändring är att vänta först efter valet nästa år.
– Trots ministerbytena tidigare i somras fortsätter samma spel som tidigare, man grälar om småsaker och detaljer. Hur nedskärningen av barnbidraget ska kompenseras är förvisso viktigt för dem det berör, men för samhällsekonomin som helhet är det en liten detalj i relation till de stora frågorna.
Till "de stora frågorna" räknar Kangasharju pensionsreformen, även om den bara delvis ligger i regeringens händer.
– Och hur går det med planerna på större flexibilitet på arbetsmarknaden som utlovades i strukturpaketet, till exempel hur förmedlingen av lediga jobb ska bli effektivare och hur folk ska uppmuntra till att söka och ta emot jobb? Dem har man inte hört någonting om sedan dess.