Nu stjäl konsttjuvarna av privata samlare
Det sker inte så många spektakulära konstkupper mot museer längre, men det betyder inte att intresset för att stjäla konst har upphört. Konsttjuvarna koncentrerar sig hellre på privata samlare.
För tio år sedan, den 22 augusti 2004, stals en av världens mest omtalade tavlor, Skriet, från Munchmuseet i Oslo. Verket slets ner från väggen framför ett dussintals förskräckta turister av två beväpnade män. Dyrgripen var sedan spårlöst borta, men för tjuvarna väntade ett svårt uppdrag — att få tavlan såld.
Efter två år var tavlan återfunnen och männen var dömda.
Trots att det är svårt att sälja stulen konst och stöldsäkerheten på museerna har ökat, stjäls det fortfarande.
– Det krävs lite mer organisation och det kan vara lite knepigt, och det är möjligt att säkerhetsarrangemangen är mer uppdaterade i dag än de var för tio år sedan, säger Lars Alm, chef för Citypolisen i Stockholms godsspaningsgrupp.
Håller på stöldgodset
Men konsttjuvarna har även hittat ny mark för att komma åt dyrgriparna. Nu är det villor i exklusiva förorter som utsätts för konststölder, speciellt under sommaren.
– På somrarna kanske de här lite mer exklusiva kåkarna står tomma och då försvinner ju en del sådana saker ur de här husen, säger Alm.
Ofta vet tjuvarna vad de är ute efter och ratar mindre värdefulla föremål.
– Det tyder på att man har en viss kännedom om vad det är man ska ta för någonting. Men sedan förekommer det också att man kommer in och plockar allt möjligt. Man kan båda stjäla en dyr pryl och rena skitsaker.
Enligt Alm är det inte ovanligt att de som stjäl mer värdefulla konstverk ligger på dem i flera år för att sedan föra ut konstverken ur landet och sälja dem på något internationellt auktionshus.
När polisen får in anmälningar om stulna konstverk så efterlyser man dem internationellt. Alm har själv varit med om att återbörda en stulen Matisse-tavla till Moderna Museet i Stockholm för några år sedan. Tavlan hade då varit försvunnen i 25 år.
Det förekommer också att konsttjuvar kontaktar försäkringsbolag eller ägaren i avsikt att sälja tillbaka de stulna konstverken. Detta kallas i konstvärlden för "art-napping". Inget försäkringsbolag skulle medge att det betalar lösensummor för stulna konstverk, men det förekommer.
– I ett sådant fall var det nära att vi anmälde försäkringsbolaget för häleri, för det är vad det är, säger Alm.